Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

!Sakemaot Ol Rong Tingting!

!Sakemaot Ol Rong Tingting!

!Sakemaot Ol Rong Tingting!

TAEM man ya Job i kasem trabol, trifala fren blong hem, Elifas, Bildad mo Jofara, oli kam luk hem blong leftemap tingting blong hem. (Job 2:11) Long trifala man ya, ating Elifas nao i olfala moa mo i hae moa. Hem nao i toktok fastaem mo i toktok plante tu. ?Elifas i gat wanem kaen tingting taem hem i givim ol trifala toktok blong hem?

Elifas i tingtingbak long wan samting olsem drim we hem i luk nao i talem se: “Nao mi harem wan smol win i blu [“wan spirit i pas,” NW ] long fes blong mi, i mekem mi mi fraet we mi fraet nogud, mi harem we skin blong mi i kam narafala olgeta. Mi luk wan samting i stanap, be mi no save se wanem samting. Mi lukluk stret long hem, be mi no luksave nating. Ples i kwaet, nao mi harem wan man i tok.” (Job 4:​15, 16) ?Wanem kaen spirit ya we i gat paoa long tingting blong Elifas? Ol tok we oli stap long ol vas biaen, oli soem se spirit ya hem i no wan gudfala enjel blong God. (Job 4:​17, 18) Hem i wan rabis enjel. Sipos hem i wan gudfala enjel be bambae Jeova i no save tok strong long Elifas mo tufala fren blong hem se oli stap talem ol giaman tok. (Job 42:7) Yes, Elifas i letem ol rabis spirit oli gat paoa long tingting blong hem. Ol toktok blong hem oli soemaot we tingting blong hem i no tingting blong God nating.

?Yumi luksave wanem tingting blong Elifas long ol toktok blong hem? ?From wanem i impoten blong blokem rong tingting? ?Mo wanem samting we yumi save mekem blong sakemaot rong tingting?

‘Hem i No Trastem Ol Man Blong Hem’

Elifas i talemaot long trifala toktok ya blong hem, se God i strong tumas blong ol man oli folem tingting blong Hem, taswe nating se ol man blong Hem oli traehad blong mekem stret fasin be neva bambae oli save mekem God i glad. Elifas i talem long Job se: “Ol enjel long heven oli man blong wok blong God, be hem i no trastem olgeta, hem i gat poen long olgeta.” (Job 4:18) Biaen Elifas i talem se: “!Ol enjel blong God, oli blong heven, be oli no klin long fes blong hem! !Mo hem i no trastem olgeta!” (Job 15:15) Mo hem i talem se: “Ol fasin blong yu we i stret oli no save mekem God i harem gud.” (Job 22:3) Bildad i agri long tok blong Elifas from we hem i talem se: “Yumi luk mun se i saen we i saen, be long fes blong God, hem i no saen gud, mo yumi luk ol sta se oli klin we i klin, be long fes blong hem, oli no klin gud.”​—Job 25:5.

Yumi mas lukaotgud blong no letem ol kaen tingting olsem i spolem yumi. Ol tingting olsem oli save pulum yumi blong ting se God i askem tumas samting long yumi. Mo oli save spolem gudfala fasin fren we yumi gat wetem Jeova. ?Mo tu, sipos yumi letem ol kaen tingting olsem oli gat paoa long yumi, bambae yumi mekem wanem taem narafala i stretem yumi? Bambae yumi no gat tingting daon blong folem advaes, be maet yumi ‘agensem Jeova wetem hat blong yumi’ mo yumi save gat rong tingting agensem Jeova. (Ol Proveb 19:​3, NW ) !Fasin olsem i rili save spolem fasin fren we yumi gat wetem Jeova!

“?God i Nidim Wan Strong Man Blong Givhan Long Hem?”

Sipos yumi tingting gud long tok blong Elifas se God i strong tumas long ol man, i olsem we hem i talem se God i luk ol man olsem rabis nomo. Long namba tri toktok blong Elifas i gat wan kwestin we hem i askem se: “?Olsem wanem? ?God i nidim wan strong man blong givhan long hem? ?Hem i nidim eniwan we i gat hed blong givhan long hem?” (Job 22:​2, NW ) Elifas i wantem soem se ol man oli rabis nomo long ae blong God. Bildad i talem sem tok olsem Elifas i se: “I no gat man i save kam stret olgeta long fes blong hem, mo i no gat man i save kam klin gud long fes blong hem.” (Job 25:4) Folem ol tingting blong tufala man ya: ?Olsem wanem Job we i wan sinman nomo, i save kam wan stret man long fes blong God?

Sam man tede oli letem ol rong tingting long saed blong olgeta wan i mekem olgeta oli harem nogud. Maet hemia from famle we oli bin gruap long hem, ol wari blong laef we oli gat, no maet from kala blong skin blong olgeta no from laen we oli kamaot long hem. Be Setan mo ol rabis enjel blong hem oli laekem blong spolem man. Oli save mekem wan man i ting se God ya we i gat olgeta paoa i no kea long wanem we man ya i stap mekem. From samting ya man ya i save harem nogud bigwan. Ale man olsem i save lego sloslo, no lego fulwan, God ya we i laef i stap.​—Hibrus 2:1; 3:12.

Taem yumi kam olfala mo yumi gat problem long helt, samting ya i mekem se yumi no naf blong mekem sam samting. Maet yumi luk we wok blong yumi long saed blong Kingdom i smol tumas taem yumi skelem wetem ol wok we yumi bin mekem taem yumi yangfala yet we bodi blong yumi i helti mo i strong. Yes, i impoten tumas blong luksave se Setan mo ol rabis enjel blong hem oli wantem we yumi harem olsem se ol wok we yumi mekem oli no naf blong mekem God i glad. Yumi mas sakemaot ol tingting olsem.

?Olsem Wanem Blong Sakemaot Ol Rong Tingting?

Nating se Devel Setan i mekem trabol long Job, be Job i talem se: “!Go kasem taem we mi mi ded, bambae mi no save lego fasin blong mi blong holemstrong long God!” (Job 27:​5, NW ) From we Job i lavem Jeova taswe hem i soemaot se hem i wantem holemstrong long Jeova nomata wanem samting i hapen long hem mo hem i no letem eni samting i jenisim tingting blong hem. Hem i soemaot wan rod blong sakemaot ol rong tingting. Yumi mas gat klia save long saed blong lav blong God mo yumi mas gat bigfala tangkiu from lav ya we God i gat long yumi. Mo tu, yumi mas mekem lav blong yumi long God i kam bigwan moa. Yumi save mekem olsem taem yumi stadi yumi wan long Tok blong God, prea, mo tingting dip tu long ol samting we yumi lanem.

Eksampol, Jon 3:16 i talem se: “God i lavem tumas ol man long wol, nao hem i givim mi, mi stret Pikinini blong hem, mi wan nomo we hem i gat.” Jeova i gat dip lav long ol man long wol mo ol samting we hem i mekem finis blong givhan long ol man blong oli soemaot lav ya blong Hem. Taem yumi tingting dip long ol eksampol blong bifo, samting ya i save pusum yumi blong gat dip lav long Jeova. Samting ya i halpem yumi blong sakemaot ol rong tingting.

Tingbaot olsem wanem Jeova i mekem i gud long Ebraham long taem we Hem i spolem Sodom mo Gomora. Ebraham i askem kwestin long Jeova eit taem long wan fasin we i soem se hem i gat respek long jajmen blong Jeova. Jeova i no soemaot se Hem i harem nogud no i kros long Ebraham. Defren olgeta, ol ansa blong Jeova i leftemap tingting blong Ebraham. (Jenesis 18:​22-33) Taem Jeova i sevem Lot mo famle blong hem oli aot long Sodom, Lot i askem long Jeova blong hem mo famle blong hem oli save ronwe i go long wan vilej we i klosap moa bitim we oli go antap long ol hil. Jeova i ansa long Lot se: “Ale, i gud nomo. Bambae mi no spolem vilej ya.” (Jenesis 19:​18-22) ?Olsem wanem? ?Ol tok ya blong Jeova oli soemaot se Jeova i strong tumas long ol man blong oli folem tingting blong hem? ?Jeova i no gat lav mo i wan king we rul blong hem i strong tumas? Nogat. Ol tok ya oli rili soemaot se Jeova hem i hu. Hem i wan king we i gat lav, i kaengud, i gat sore mo i kasem save long filing blong ol man.

Eksampol blong Eron, Deved mo Manase we oli blong Isrel bifo i pruvum se i no stret blong gat tingting ya se God i stap lukaot mastik blong ol man mo se ol samting we yumi mekem oli no naf blong mekem God i glad. Eron i gat fol from tri bigfala sin. Hem i wokem wan buluk long gol mo i joenem sista blong hem Meriam blong agensem Moses, mo hem i no ona long God long Meriba. Nating se i olsem, Jeova i lukluk ol gudfala fasin blong hem mo i letem hem i gohed blong mekem wok blong hem olsem hae pris go kasem we hem i ded.​—Eksodas 32:​3, 4; Namba 12:​1, 2; 20:​9-13.

King Deved i mekem sam bigfala sin long taem we hem i king. Hem i mekem rabis fasin long saed blong seks, hem i gat fol from ded blong wan man we i no mekem wan samting nogud, mo hem i mekem wan sensas we i no folem loa. Nating se i olsem, Jeova i luksave se Deved i tanem tingting blong hem mo Jeova i holem promes we hem i bin mekem wetem Deved long saed blong Kingdom, nao Hem i letem Deved i rul olsem king gogo kasem hem i ded.​—2 Samuel 12:9; 1 Kronikel 21:​1-7.

King Manase blong Juda, i wokem ol olta blong mekem wosip long god ya Bal, hem i stap bonem ol pikinini blong hem long faea, i leftemap fasin ya blong wok wetem ol rabis spirit mo i wokem ol olta blong giaman wosip insaed long Haos blong God. Be, afta we King ya i soemaot se hem i rili tanem tingting blong hem, Jeova i fogivim hem mo i letem hem i kambak long Jerusalem blong i rul bakegen. (1 Kronikel 33:​1-13) Stori ya i soemaot we tingting ya se yumi no naf blong mekem God i glad, i no stret nating.

Man i Gat Fol Taem Hem i Talem Ol Giaman Tok Agensem Narafala

Yumi no sapraes se Setan nao i stamba man we i talem se Jeova i gat ol nogud fasin ya. Setan i mekem i strong tumas mo i pulum ol narafala blong oli folem tingting blong hem. Yumi luksave klia fasin blong Setan long ol giaman wosip blong bifo taem we ol man oli stap bonem pikinini blong olgeta long faea blong mekem sakrefaes. Ol man Isrel we oli lego God, oli stap bonem ol boe mo ol gel blong olgeta long faea we hemia wan fasin we Jeova i no laekem nating.​—Jeremaea 7:31.

Setan i man blong lukaot mastik. Revelesen 12:10 i tokbaot Setan se “man ya we i agensem ol brata blong yumi, we long dei mo long naet hem i stap talemaot ol poen blong hem agens long olgeta long fes blong God.” Defren olgeta, man blong raetem Ol Sam i tokbaot Jeova long singsing blong hem i se: “?Sipos yu yu stap raetemdaon ol sin blong mifala, hu bambae i save stanap long fes blong yu, we yu yu no save jajem hem? Be yu yu stap fogivim mifala, yu stap tekemaot ol sin blong mifala.”​—Ol Sam 130:​3, 4.

Taem Bambae i No Moa Gat Rong Tingting

Ating ol enjel long heven oli glad tumas taem Jeova i sakemaot Setan mo ol rabis enjel blong hem oli aot long heven. (Revelesen 12:​7-9) Ale, ol rabis enjel ya oli no save spolem ol wok blong ol enjel blong Jeova long heven.​—Daniel 10:13.

Bambae i no longtaem, ol man we oli laef long wol ya oli save haremgud. I no longtaem wan enjel bambae i aot long heven i kamdaon wetem ki blong lokem bigfala hol ya we i godaon we i godaon olgeta. Hem i holem wan bigfala jen mo bambae i fasem Setan mo ol rabis enjel blong hem mo i sakem olgeta i go long bigfala hol ya we bambae oli no moa save mekem wan samting nating. (Revelesen 20:​1-3) !Tingbaot glad we bambae yumi gat taem samting ya i hapen!

Bifo we samting ya i hapen, yumi mas lukaotgud blong no gat rong tingting. Evritaem we yumi luk se yumi stat blong gat sam rong tingting, yumi mas sakemaot ol tingting ya mo putum tingting blong yumi i stap long lav we Jeova i gat. Ale, ‘pis we God i givim, we i bigfala moa, i bitim save blong yumi, bambae Hem i putum long tingting blong yumi, blong lukaot gud long yumi.’​—Filipae 4:​6, 7.

[Tok blong pija long pej 26]

Job i sakemaot ol rong tingting

[Tok blong pija long pej 28]

Lot i lanem se Jeova i wan Rula we i kasem save long man