Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Oesini 3. Semwen

Oesini 3. Semwen

Oesini 3. Semwen

“Epwe wor . . . mätter ekis meinisin.”​—LUK 21:11.

● Bonzali, emön chon angangen public health lon eü fönüen Afrika mi tatakkis ren eü maun, a fokkun achocho le mwaren älisi ekkewe chon angangen fän pwül lon leenian we mi üriir ewe semwen itan Marburg. * A tingor älillis seni ekkewe nöüwis lon pwal eü telinimw watte nge ese pölü an tingor. Rüänü maram mwirin, a war chon älillis nge Bonzali a fen mälo pun a üri ewe semwen seni ekkewe aramas a älisiir.

MET EKKEEI PWORAUS RA PWÄRATÄ? Paikingin ammat, semwenin feilseni, HIV/AIDS, TB me semwenin nikken ekkeei semwen ra eriäfföüü chommong aramas. Lon ewe 2004, 10.7 million aramas ra mälo ren ekkeei nimu sokkun semwen. Lon pwal eü äwewe, ekkeei semwen ra nielo emön aramas lon iteiten ülüngät seken lon unusen ewe ier.

ALON EKKEWE RESE LÜKÜ. Pokiten a lapolo chochoon aramas woon fönüfan, iwe a pwal lapolo ekkewe aramas repwe tongeni üriir ekkena semwen.

MEI PWÜNG ALOR? Chochoon aramasen fönüfan a wesewesen chommongolo nge aramas ra pwal lipwäköchülo lon ar tufichin eppeti semwen me säfeni chon samau. Ina popun, itä ürürün epwe wesilo ekkewe semwen mi tottori aramas. Nge ese wes pun a fen lapolo.

MET MEEFIOM? Aramas ra kan riäfföü seni ekkewe semwen mi eniueniu usun met ewe Paipel a oesini?

Chechchechin fönü, lengita, me semwen iir minen efeiengaw ngeni fite million aramas. Pwal chommong ra weires ren än aramas kirikiringaw ngeniir. Chommong ra küna riäfföü seni chokkewe itä ürürün repwe tümünüür. Nengeni met epwe fis me ren än ewe Paipel oesini.

[Pwóróus fan]

^ par. 3 Marburg a feito seni ewe mönün semwen usun ewe semwen itan Ebola.

[Ekis Pwóróus lón pekin taropwe 6]

“A mmen eniueniu än emön laion are pwal och sokkun man epwe ocheek, nge a pwal eniueniu ika och mönün samau a ochewu me lon inisum, iwe epwe chöülo me pwäwu me lükün.”​—TOKTER MICHAEL OSTERHOLM.

[Credit Line lon pekin taropwe 6]

© William Daniels/Panos Pictures