Skip to content

Al lo konteni

Servis a plen tan Kote in anmenn mwan

Servis a plen tan Kote in anmenn mwan

BIOGRAFI

Servis a plen tan Kote in anmenn mwan

Rakonte par Robert Wallen

Kan mon reflesir lo sa 65 an ki mon’n pase dan servis a plen tan, mon kapab dir ki mon lavi in ranpli avek bann zoli souvenir. Sa pa vedir ki ti napa bann moman dekourazan oubyen tris. (Ps. 34:12; 94:19) Me an zeneral, mon’n ganny bokou benediksyon e mon lavi ti annan en bi.

LE 7 Septanm 1950, mon ti vin en manm fanmir Betel Brooklyn. Sa letan, 355 frer ek ser diferan nasyonalite e diferan laz, depi 19 a 80 an, ti form parti fanmir Betel. En kantite parmi zot ti bann Kretyen swazir.

KI MANNYER MON TI KONMANS SERVI ZEOVA

Se atraver mon manman ki mon ti konmans servi nou “Bondye beni [oubyen “ere”].” (1 Tim. 1:11, NW) I ti konmans servi Zeova kan mon ti en zenn garson. Le 1 Zilyet 1939, kan mon ti annan di-z-an, mon ti batize dan en lasanble rezyonal Columbus, Nebraska, Leta-z-ini. Apepre san nou ti zwenn dan en landrwa ki ti’n ganny lwe pour ekout en diskour ki ti’n ganny rikorde, ki ti annan pour tit “Fascism or Freedom,” ki Frer Joseph Rutherford ti fer. Dan milye sa diskour, en lafoul ti’n vini an deor sa pti lasal kot nou ti’n zwenn. Zot ti bouskil tou dimoun pour antre pardfors, aret nou renyon, fer tou dimoun fann kler e kit sa lavil. Nou ti zwenn kot laferm en frer pa tro lwen avek sa lavil e ekout larestan progranm. Ou kapab asire ki mon pa pou zanmen oubliy dat mon batenm!

Mon manman ti fer tou pour elve mwan dan laverite. Menm si mon papa ti en bon msye e en bon papa, i pa ti tro enterese avek larelizyon oubyen mon byennet spirityel. Mon manman ek lezot Temwen dan Kongregasyon Omaha ti donn mwan bann lankourazman neseser.

EN SANZMAN DIREKSYON

Kan mon ti pros pour termin lekol pos segonder, mon ti bezwen deside ki mon ti pou fer avek mon lavi. Sak vakans lete, mon ti fer pionye asistan ansanm avek lezot ki ti menm laz ki mwan.

John Chimiklis ek Ted Jaracz, de zenn frer selibater ki ti’n fek termin setyenm laklas Lekol Gilead, ti vin sirveyan rezyonal dan nou rezyon. Mon ti sirprann pour konnen ki zot ti dan zot 20 an. Sa letan mon ti annan 18 an e mon ti pros pour fini lekol pos segonder. Mon ankor rapel ler Frer Chimiklis ti demann mwan ki mon pou fer avek mon lavi. Kan mon ti dir li, i ti ankouraz mwan par dir: “Wi, al direk dan servis a plen tan. Ou pa zanmen konnen kot i kapab anmenn ou.” Sa konsey ek legzanp sa bann frer ti enpresyonn mwan bokou. Alor apre ki mon ti fini lekol pos segonder, mon ti konmans fer servis pionye an 1948.

KI MANNYER MON TI VIN BETEL

An Zilyet 1950, mwan ek mon paran ti vwayaze pour al en lasanble enternasyonal Yankee Stadium dan lavil New York. Pandan lasanble mon ti asiste en renyon pour bann ki ti anvi servi dan Betel. Mon ti donn mon let an dizan ki mon ti pou kontan servi dan Betel.

Menm si mon papa pa ti opoze ki mon ti pe fer pionye e pe reste kot lakour, i ti santi ki mon devret kontribye pour mon lasanm ek manze. Alor, en zour konmansman mwan Out, kan mon ti pe al rod en louvraz, mon ti aret kot nou bwat kot fakter ti met let. Ladan mon ti vwar en let sorti Brooklyn. Sa let ti’n ganny sinyen par Nathan Knorr, ki ti ekrir: “Nou’n resevwar ou laplikasyon pour vin Betel. Mon konpran ki ou dakor pour reste dan Betel ziska Senyer i pran ou. Mon ti pou kontan ki ou vin Betel lo sa ladres, 124 Columbia Heights, Brooklyn, New York, le 7 Septanm 1950.”

Kan mon papa ti sorti travay sa zour, mon ti dir li ki mon’n ganny en louvraz. I ti dir: “I byen, kote ou pou travay?” Mon ti reponn, “Betel Brooklyn, pour 10 dolar par mwan.” I ti soke pour konn sa, me i ti dir mwan ki si sa i sa ki mon’n swazir pour fer, mon devret fer tou zefor posib pour reisi fer li. Pa bokou letan apre sa, dan sa lasanble Yankee Stadium an 1953 i ti batize.

Erezman Alfred Nussrallah, sa frer ki ti fer servis pionye avek mwan ti ganny envite Betel sa menm moman e nou ti al laba ansanm. Pli tar, i ti marye avek Joan, zot ti al Lekol Gilead, apre servi konman misyonner Liban e apre sa, fer travay rezyonal Leta-z-ini.

RESPONSABILITE DAN BETEL

Sa premye responsabilite ki mon ti annan dan Betel ti pour koud bann paz liv ansanm. Premye piblikasyon ki mon ti travay lo la ti liv What Has Religion Done for Mankind? Apepre 8 mwan dan sa travay, mon ti ganny anvoye dan Departman Servis pour travay anba direksyon Frer Thomas Sullivan. I ti en plezir pour travay avek li e benefisye avek son lasazes spirityel ek bon zizman ki i ti’n gannyen pandan tou sa lannen ki i’n servi dan lorganizasyon.

Apre ki mon ti’n pas apepre trwa-z-an dan Departman Servis, Max Larson ki ti sirvey sa departman ti dir mwan ki Frer Knorr ti a kontan vwar mwan. Mon ti krwar ki mon ti’n fer en keksoz mal. Mon ti soulaze kan Frer Knorr ti dir ki i anvi konnen si mon pe plàn kit Betel en zour. I ti anvi en dimoun pour travay dan son lofis tanporerman e i ti anvi konnen si mon ti pou enterese fer sa louvraz. Mon ti dir li ki mon ti napa okenn plan pour kit Betel. Finalman, mon ti ganny sa privilez pour travay dan son lofis pour ven-t-an.

Mon’n souvan dir ki mon pa ti pou’n zanmen kapab pey pour sa ledikasyon ki mon ti gannyen par travay avek Frer Sullivan ek Knorr e osi avek lezot frer dan Betel parey Milton Henschel, Klaus Jensen, Max Larson, Hugo Riemer e Grant Suiter. *

Bann frer ki mon’n travay avek ti byen organize dan travay ki zot ti pe fer dan lorganizasyon. Frer Knorr ti en bon travayer ki ti anvi ki aktivite Rwayonm i progrese otan ki posib. Bann ki ti travay dan son lofis ti vwar li konman en dimoun ki fasil pour koz avek. Menm si nou ti annan diferan lopinyon lo en size, nou ti kapab eksprim nou lekor san ki i perdi konfyans dan nou.

En fwa, Frer Knorr ti koz avek mwan konsernan nesesite pour pran swen avek bann pti keksoz. Pour donn en legzanp, i ti dir mwan ki ler i ti responsab lizin, Frer Rutherford ti telefonn li e dir: “Frer Knorr, ler ou pe vin manze anmenn detrwa lagonm pour mwan, mon byen bezwen.” Frer Knorr ti dir ki premye keksoz ki i ti fer se al dan stor, pran detrwa lagonm e met dan son pos. Apre, midi i ti anmenn sa bann lagonm dan lofis Frer Rutherford. Sa ti en pti keksoz, me i ti annan valer pour Frer Rutherford. Apre Frer Knorr ti dir mwan: “Mon kontan annan bann kreyon byen fite lo mon biro. Silvouple met zot la tou le bomaten.” Pour bokou lannen, mon’n fer sir ki son bann kreyon i byen fite.

Frer Knorr ti souvan koz lo nesesite pour ekout byen kan nou ganny demande pour fer en travay spesifik. En fwa, i ti donn mwan en lenstriksyon kler lo konman pour fer en serten keksoz, me mon pa ti ekout atantivman. Pour fini kont, mon ti met li dan problenm. Mon ti santi mwan koupab, alor mon ti ekrir en pti let pour dir li ki mon ti vreman regrete pour sa ki mon’n fer e santi ki i ti pou mye si mon travay en lot landrwa. Pli tar sa bomaten, Frer Knorr ti vin kot mon biro. I ti dir: “Robert, mon’n ganny ou let. Ou’n fer en fot. Mon’n koz avek ou lo la e mon asire ki ou pou fer sir pou fer plis atansyon laprosenn fwa. Aprezan annou retourn travay.” Mon ti vreman touse pour konsiderasyon ki i ti demontre anver mwan.

SA DESIR POUR MARYE

Apre ki mon ti’n servi dan Betel pour wit an, mon ti napa okenn plan apard ki kontinyen servi dan Betel. Par kont, keksoz ti sanze. An 1958, rafal lasanble enternasyonal kot Yankee Stadium e Polo Grounds, mon ti vwar Lorraine Brookes, ki mon ti’n zwenn an 1955 kan i ti pe fer servis pionye Montreal, Kanada. Mon ti enpresyonnen par latitid ki i ti annan lo servis a plen tan e son dezir pour al nenport landrwa kot lorganizasyon Zeova i kapab anvoy li. Lorraine ti annan lobzektif pour al Lekol Gilead. An 1956, a laz 22 an, i ti ganny aksepte pour asiste 27 tyenm laklas. Apre ki i ti fini Lekol Gilead, i ti ganny anvoye konman misyonner Brezil. An 1958, nou de Lorraine, nou ti aprann konn kanmarad pli byen e ler mon ti demann li maryaz, i ti aksepte. Nou ti fer plan pour marye son lannen answit e nou ti pe ekspekte antreprann servis misyonner ansanm.

Kan mon ti dir Frer Knorr konsernan nou lobzektif, i ti sizere ki nou esper trwa-z-an avan nou marye e apre vin servi dan Betel Brooklyn. Pour en koup kapab reste Betel sa letan apre ki zot in marye, enn ant zot ti’n bezwen servi pour di-z-an oubyen plis e lot pour omwen trwa-z-an. Alor Lorraine ti dakor pour servi de-z-an dan Betel Brezil e apre enn an dan Betel Brooklyn avan ki nou ti marye.

Sel fason ki nou ti gard kontakt avek kanmarad pandan sa de premye lannen ki nou ti’n fiyanse ti par let. I ti kout tro ser pour telefonnen e ti napa imel sa letan. Kan nou ti marye le 16 Septanm 1961, i ti en loner pour nou ki Frer Knorr ti fer nou diskour maryaz. I vre ki sa ptigin lannen ki nou ti pe espere ti paret long. Me aprezan, ler nou mazin satisfaksyon ek lazwa ki nou’n gannyen diran sa plis ki 50 an maryaz, nou dakor pour dir ki i ti vo lapenn espere.

BANN PRIVILEZ SERVIS

An 1964, mon ti ganny sa privilez pour vizit plizyer pei konman sirveyan zón. Sa letan, bann madanm pa ti akonpanny zot msye lo sa bann vizit. An 1977, sa ti sanze e bann madanm ti kapab al avek zot msye. Sa lannen nou de Lorraine nou ti al avek Grant ek Edith Suiter pour vizit biro brans Lalmanny, Lotris, Lagres, Sipr, Latirki e Izrael. An tou, mon’n vizit 70 pei dan lemonn.

Ler nou ti pe al Brezil an 1980, nou ti pas Belém, en lavil lo Ekwater kot Lorraine ti’n servi konman misyonner. Nou ti osi vizit nou bann frer Manaus. Kot en stad pandan en diskour, nou ti vwar en group dimoun pe asiz ansanm ki pa ti pe swiv koutim lokal bann madanm Brezilyen ki ti annan labitid anbras kanmarad lo lazou e bann frer ki donn ponnyendmen kanmarad. Pour ki rezon zot pa ti pe fer li?

Zot ti bann frer ek ser Temwen ki ti sorti dan en koloni ki ti annan lalep, dan fon lafore Amazonn. Pour zot pa kontamin lezot, zot ti evite ganny kontak avek lezot dan lasistans. Me, zot ti sirman tous nou leker e nou pa pou zanmen oubliy sa lazwa ki ti annan lot zot figir. Parol ki Izai ti dir ti vin vre: “Mon prop serviter pou kriye avek lazwa akoz zot annan lakontantman dan zot leker.”​—Iza. 65:14.

EN LAVI KI ANNAN EN BI E ANMENN BENEDIKSYON

Mwan ek Lorraine, nou souvan mazin lo sa plis ki 60 lannen ki nou’n dedye nou lavi dan servis Zeova. Nou vreman kontan lafason ki Zeova in beni nou lefet ki nou’n les li gid nou atraver son lorganizasyon. Menm si mon pa kapab vwayaze parey avan, mon ankor kapab fer mon travay sak zour pour ed bann frer lo Konsey Direkter, bann Kordinater Komite e Komite Servis. Mon vreman apresye sa privilez ki mon annan pour kapab partisip en ptigin dan sa travay pour siport lasosyasyon nou bann frer ek ser. I touzour en plezir pour nou vwar sa kantite zenn frer ek ser ki pran servis a plen tan avek menm leta lespri ki Izai, ki ti dir: “La mon la! Anvoy mwan.” (Iza. 6:8) Sa kantite endividi i montre ki parol ki sa sirveyan ti’n dir mwan en bon pe letan pase: “Al direk dan servis a plen tan. Ou pa zanmen konnen kot i kapab anmenn ou,” in vin vre.

[Not anba lo paz]

^ par. 20 Pour biografi serten sa bann frer, vwar sa bann lartik Latour Veyer swivan an Angle: Thomas Sullivan (15 Out 1965), Klaus Jensen (15 Oktob 1969), Max Larson (1 Septanm 1989), Hugo Riemer (15 Septanm 1964) ek Grant Suiter (1 Septanm 1983).

[Portre lo paz 14]

Zour mon batenm, a laz 10 an

[Portre lo paz 15]

Alfred Nussrallah, ki ti fer servis pionye avek mwan

[Portre lo paz 15]

Zour nou maryaz. Konmansman agos: Nathan H. Knorr, Patricia Brookes (ser Lorraine), mwan ek Lorraine, Curtis Johnson, Faye ek Roy Wallen (mon paran)