Ṛuḥ ɣer wayen yellan deg-s

Agraw n useggas 2014

Tagelda tesɛa 100 sna n leḥkem!

Agraw n useggas 2014

Ass n 4 tubeṛ 2014, 19 000 yemdanen ḥedṛen i wegraw n useggas wis 130 i d-thegga Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Yeţwaxdem wegraw-agi di Tzeqqa n yegrawen n Inagan n Yahwa di Ǧarzi Siti (Marikan) yerna ahil-ines yeţţuseǧǧel bac a t-feṛṛǧen wiyaḍ s Internet deg waṭas n imeḍqan.

D Mark Sanderson, yiwen seg iɛeggalen n Wesqamu amwellah n Inagan n Yahwa, i gellan d aselway n wegraw-agi. Di tazwara, ihdeṛ-ed ɣef wemkan i gesɛa deg umezruy wegraw n useggas-agi, imi d asmekti n useggas wis meyya segmi i tbedd Tgelda n Lmasiḥ.

Gma-tneɣ Sanderson yesmekta-d tlata n leḥwayeǧ timeqranin i tessaweḍ a tent-texdem Tgelda di 100 sna timezwura n leḥkem-ines:

  • Aberreḥ di ddunit kamel. S lbaṛaka n Yahwa, iqeddacen-is fkan si lǧehd-nsen mebla aḥbas akken ad berrḥen lexbaṛ n lxiṛ n Tgelda. Leḥsab-nsen yella kra n luluf kan di 1914, yuɣal iɛedda i tmanya imelyan deg useggas n leqdic n 2014. Ad kemmlen aberreḥ n Linǧil s leḥṛaṛa alamma d asm’ara d-yini Yahwa belli dayen yekfa ccɣel-agi.

  • Aḥareb ɣef tejmaɛt s lekmal-is n iqeddacen n Tgelda. Kra n ineḥkamen n tsertit akk-d wid n ddyanat qehren Inagan n Yahwa mačči d kra, yerna qesden a ten-ssengren. Acu kan, Yahwa iḥureb ɣef tejmaɛt s lekmal-is n wid i t-yeţţeɛbaden. Ccṛuɛat meṛṛa i rebḥen, ɣef lemtel deg Wexxam n ccṛeɛ ameqran n Marikan neɣ deg Wexxam n ccṛeɛ n Luṛub n izerfan n wemdan, ţbegginen-d belli Yahwa yeţḥarab fell-asen ar ass-a.

  • Asdukel n yemdanen i d-yekkan si yal tama. Tagelda n Ṛebbi tesdukkel imdanen yemxallafen ama di laṣel, ama di lluɣat. Tɛawen-iten bac ad qablen aṭas n cceddat yerna tejmeɛ-iten-id ţ-ţarbaɛt i geţţeɛbaden Ṛebbi di tdukli. Yenna-d gma-tneɣ Sanderson ɣef wayagi: “Ḥaca Yahwa i gzemren ad yexdem lbeṛhan am wagi”. Yesmekta-d daɣen belli wid akk i gḥedṛen i wegraw-agi n useggas ḥussen belli yeţţunefk-asen leqder d ameqran.

Bidyuwat yeţţusemman Deviens l’ami de Jéhovah.

Lḥaǧa tis snat iɣef i d-yehdeṛ gma-tneɣ Sanderson d bidyuwat n isura n warrac imecṭaḥ, i ɣ-issefṛaḥen akteṛ n sin iseggasen-aya. Yesɛedda-d qbel yiwet n bidyu ideg i steqsan arrac imecṭaḥ si ddunit meṛṛa. Imeḥdaṛ tɛeǧǧben imi i walan arrac imecṭaḥ qqaren-d s yiman-nsen yerna seg wul ṣaḥḥit ɣef leḥwayeǧ i d-lemden si bidyuwat-agi.

Umbeɛd sɛeddan-d yiwet n bidyu tajdiṭ si bidyuwat-agi n warrac imecṭaḥ. Asentel-ines: “Jéhovah te donnera du courage”. Bidyu-yagi n 12 ddqayeq tesskanay-ed taḥkayt ireṣṣan ɣef Wedlis Iqedsen n teqcict-nni tamecṭuḥt n wat Isṛayil i ghedṛen s tissas ɣef Yahwa i tmeṭṭut n Naɛaman. (2 Igelliden 5:1-14) Teffeɣ-ed di jw.org ass n letnayen 6 tubeṛ 2014, yerna s 20 lluɣat.

JW Language.

Gma-tneɣ Sanderson ixebbeṛ-ed belli yeffeɣ-ed wesnas-agi ajdid i geţwaxedmen i tnaɛuṛin am luṛdinatur neɣ tilifun. Ad iɛiwen Inagan n Yahwa i gebɣan ad ḥefḍen tutlayt nniḍen bac ad snernin leqdic-nsen n uberreḥ. Asnas-agi yeţwaxdem s 18 n tutlayin, llan deg-s yakan akteṛ n 4 000 imeslayen, yerna mazal a s-rnun wiyaḍ; a s-rnun daɣen tifyirin ara iṣelḥen i uberreḥ akk-d leḥwayeǧ nniḍen tijdidin.

JW Tilibizyu s Internet.

Feṛḥen mliḥ imeḥdaṛ imi i d-ţţuxebbṛen belli yennulfa-d yiwen umaṭṭaf n tilibizyu n Inagan n Yahwa, i zemren ad walin s Internet. Di tazwara, ayen ara d-iɛeddin deg-s ad yili s teglizit kan bac a t-jeṛṛben. Si lbiru-nsen amaḍlan di Bruklin, Nuyuṛk, Inagan n Yahwa a d-sɛeddayen seg umaṭṭaf-agi bidyuwat-nsen, lmusiqa-nsen akk-d leqraya n temɛayin seg Wedlis Iqedsen. Yerna yal ccheṛ, aţ-ţili yiwet n nnuba ara d-iqeddem yiwen seg iɛeggalen n Wesqamu amwellah, neɣ yiwen seg yemɛawnen-nsen.

Gma-tneɣ Sanderson issken-ed cwiṭ si nnuba tamezwarut, i d-iqeddem Stephen Lett, yiwen uɛeggal seg Wesqamu amwellah. Ţwerrin-d abeɛda kra seg wayen yeţwaxedmen uqbel bac ad sbedden amaṭṭaf-agi ajdid n tilibizyu. JW Tilibizyu s Internet tebda tesɛedday-ed ahil-ines ass n 6 di tubeṛ 2014 deg wesmel tv.ps8318.com.

“Wwḍen 100 iseggasen n leḥkem n Tgelda.”

D Samuel Herd, seg Wesqamu amwellah, i d amennay di bidyu i d-issefhmen amek i tɛawen Tgelda n Ṛebbi s leɛqel agdud n Ṛebbi bac ad yeḥṛec akteṛ di leqdic n uberreḥ. Sdukklen bidyuwat timecṭaḥ n zik, tid i d-leɛben tura i d-yeţmettilen lweqt-nni akk-d kra n tedyanin i d-ḥkan kra seg wid yellan d Inagan n Yahwa seg waṭas aya bac a d-xedmen yiwet n bidyu. Bidyu-yagi tḥekku-d amek i d-ssufɣen “Photo-Drame de la Création” d wamek i ţ-id-sɛeddan deg waṭas n imeḍqan. Tḥekku-d daɣen amek i llan ssexdamen di lemtel lkarṭat n uberreḥ, ṭṭumubilat yesɛan asawaḍ; akk-d wamek daɣen i sbedden kra n iɣerbazen i gesseḥfaḍen i Inagan ad berrḥen.

Acuɣer ara nmeyyez ɣef wayen i texdem Tgelda di 100 iseggasen-ines imezwura? Axaṭer ayagi yeţɛawan-aɣ a nẓer belli Tagelda n Ṛebbi tella s ṣṣeḥ w’a nebɣu mliḥ a nẓer acu ara texdem ɣer zdat.

Ccnawi.

David Splane, seg Wesqamu amwellah, yessefṛeḥ nezzeh imeḥdaṛ imi i ten-id-ixebbeṛ s uɛiwed n taktabt n ccnawi Chantons à Jéhovah. Taktabt-agi aţ-ţesɛu taɣlaft d yiran d irṣayṣiyen am Ṭrejma n ddunit tajdiṭ, umi i ɛawden aṭerjem, i d-iffɣen di 2013. Asexdem n ţţawilat-agi ifazen yesbeggin-ed acḥal i tesɛa lqima lmusiqa di leɛbada-nneɣ.

Gma-tneɣ Splane yenna-d daɣen belli a d-rnun kra n ccnawi nniḍen ɣer tektabt-agi. Meɛna, mačči alamma teffeɣ-ed ara nebdu a neţɣenni ccnawi-yagi ijdiden. Kul m’ara d-yeffeɣ yiwen seg-sen, nezmer a t-id-nezdem si jw.org.

Tlata n ccnawi ijdiden i d-iţţuheggan i wahil n wegraw-agi n useggas. Tawacult n Bitil tessewǧed iman-nsen di smana-nni bac a ten-id-tecnu. Gma-tneɣ Splane iwelleh tarbaɛt n iɣennayen i d-yecnan yiwen seg-sen, yeɛni win i d-iţţuheggan ɣef ddemma n wesmekti wis meyya segmi i tbedd Tgelda. Asentel-ines: “Le Royaume est né : qu’il vienne !” Mbeɛd, ţwaɛerḍen imeḥdaṛ meṛṛa akken a t-id-cnun akk-d terbaɛt-agi. Kra n lweqt mbeɛd, tarbaɛt-nni n iɣennayen akk-d imeḥdaṛ ɣennan-d ccna nniḍen yeţţusemman: “Donne-nous de la hardiesse.

Asteqsi n kra n watmaten ţ-ţyessetmatin.

Deg yiwet n bidyu yeţţuseǧǧlen uqbel, Gerrit Lösch seg Wesqamu amwellah, yesteqsa tlata n watmaten ţ-ţlawin-nsen i gesɛeddan kteṛ n ɛecrin iseggasen di Bitil. Hedṛen-d ɣef leḥwayeǧ i walan beddlent deg iseggasen-agi meṛṛa, ayen i d-yesbegginen belli iqeddacen n Ṛebbi ţeddun ɣer zdat. Gma-tneɣ Lösch yesmekta-d belli Adlis Iqedsen icar-ed belli ad yili uwenneɛ deg wayen yeɛnan tuddsa, umbeɛd iweṣṣa imeḥdaṛ meṛṛa ad ţkemmilen ad ţeddun ɣer zdat akken i tţeddu tuddsa n Yahwa.—Icɛaya 60:17.

“Ṣṣenf akk-d lmeɛna-s.”

D wa i d asentel n lxeṭba i d-iqeddem Gma-tneɣ Splane. Yessefhem-ed acuɣer deg iseggasen-agi ineggura tizmamin-nneɣ ur d-ţmeslayent ara aṭas ɣef ṣṣenf akk-d lmeɛna-s.

Zik, nella neqqar-ed belli aṭas n yergazen ţ-ţlawin unṣiḥen iɣef i d-yehdeṛ Wedlis Iqedsen ţmettilen-d kra n trebbuyaɛ n imasiḥiyen unṣiḥen n zzman-nneɣ. Kifkif daɣen, nella nenwa-yas belli kra n teḥkayin yuran deg Wedlis Iqedsen llant d leṣnaf n tedyanin i d-yeţcirin ɣef wayen ara yeḍrun akk-d iqeddacen n Ṛebbi n lweqt-nneɣ. Ţ-ţideţ, asenqed n licaṛat yezmer ad yili d ayen yeţţeɛǧaben mliḥ. Ihi, acuɣer tizmamin-nneɣ n taggara-yagi ur d-ţmeslayent ara s waṭas ɣef ṣṣenf akk-d lmeɛna-s?

Adlis Iqedsen yemla-d belli kra n yemdanen akk-d kra n tedyanin i d-yebder ţmettilen-d imdanen neɣ leḥwayeǧ yesɛan azal akteṛ. M’ara yexdem ɛinani lɛalaqa ger ṣṣenf akk-d lmeɛna-s, nqebbel aselmed-agi. Acu kan, gma-tneɣ Splane yessefhem-ed belli “anda ur d-inni kra Wedlis Iqedsen, ula d nekni ur d-neqqar acemma.” M’ara nessenqed kra n teḥkayt, ur d-yewwi ara a nnadi a d-nefhem seg-s akteṛ n wayen ilezmen. Yerna, ma nesseɣmaq anadi bac a nefhem d acu i d-yeţmettil neɣ d-acu i d-yeţciri kra n ṣṣenf, nezmer a nezgel aselmed iṣelḥen i tudert-nneɣ, i neţţaf akken ma nella deg Wedlis Iqedsen, ama nesɛa asirem a nɛic deg igenwan ama ɣef lqaɛa a.—Iṛumaniyen 15:4.

“Aţ-ţɛasseḍ?”

Lxeṭba-yagi i d-iqeddem gma-tneɣ Lett, tɛawen-aɣ a nefhem akteṛ tamɛayt n ɛecṛa tɛezriyin. (Matta 25:1-13) Atah wamek i nefhem tura tamɛayt-agi: Amezwaǧ, d Ɛisa; tiɛezriyin d inelmaden yeţwadehnen n Ɛisa. (Luqa 5:34, 35; 2 Ikurintiyen 11:2) Tamɛayt-agi la d-tḍerru deg wussan ineggura, meɛna aţ-ţaweḍ ɣer lḥedd-is m’ara d-yaweḍ leɛtab ameqran. Mi d-yehdeṛ Ɛisa ɣef xemsa tɛezriyin-nni tungifin, ur yebɣi ara a d-yini belli aṭas seg iqeddacen-is yeţwadehnen ad uɣalen d imɛuṣa yerna ilaq ad ţţubeddlen s wiyaḍ. Yebɣa kan a ten-iweṣṣi akken ilaq. Akken i d-beggnent iman-nsent xemsa n tɛezriyin ţ-ţuḥṛicin xemsa nniḍen ţ-ţungifin, akken daɣen yal amasiḥi yeţwadehnen yezmer ad yextiṛ ad yili yuki yerna iţɛassa, neɣ ad yextiṛ ad yili d amɛaṣi.

Ɛlaḥsab n umenzay-nni i ɣ-iţweṣṣin akken ur nessenqad ara yiwet n teḥkayt sennig n wayen ilezmen, iban-ed belli ur d-yewwi ara a neţnadi d acu i d-teţciri yal lḥaǧa. Axiṛ a nqelleb a d-nekkes seg-s aselmed iṣelḥen. Ama nella seg wid yeţwadehnen ama seg “wulli nniḍen”, yeţţunefk-aɣ meṛṛa a nexdem ayen ilaqen bac aţ-ţfeǧǧeǧ tafat-nneɣ yerna ‘a nili nuki’. (Yuḥenna 10:16; Marqus 13:37; Matta 5:16) Ulac win i gzemren ad yili d unṣiḥ deg wemkan-nneɣ. Ilaq-as i mkul yiwen ‘ad yextiṛ tudert’, yeɛni ad yeqqim yuki di leḥwayeǧ n ṛṛuḥ yerna ad iţekki di leqdic.—Asmekti 30:19.

“Tamɛayt n iṭalanen.”

Mbeɛd, d Anthony Morris, seg Wesqamu amwellah, i d-ihedṛen. Iɛawen-aɣ a nefhem akken ilaq tamɛayt n iṭalanen. (Matta 25:14-30) Tura nefhem belli amɛellem (Ɛisa) ad iǧazi ɣer zdat iqeddacen (inelmaden-is yeţwadehnen unṣiḥen yellan ɣef lqaɛa) asm’ara d-yas w’a ten-id-yeḥyu bac ad ɛicen deg igenni. Mi d-yenna ayen ara s-yeḍrun i ‘uqeddac-nni amcum, ameɛgazu’, Ɛisa ur d-icar ara belli amur ameqran seg inelmaden-is yeţwadehnen ad uɣalen d imɛuṣa. Meɛna, ibeggen-ed i inelmaden-is yeţwadehnen acḥal yesɛa azal ad qqimen ẓewren w’ad xḍun i tikli n uqeddac amcum.

D acu ara d-nelmed si temɛayt-agi? Amɛellem iwekkel iqeddacen-is ɣef yiwet lḥaǧa yesɛan azal ameqran. Akka daɣen ula d Ɛisa, iwekkel inelmaden-is ɣef wayen yesɛan azal ameqran ɣur-es: iwekkel-iten ad berrḥen i lɛibad w’a ten-rren d inelmaden. Yeţṛaǧu si mkul yiwen deg-neɣ ad yexdem ayen umi yezmer, bac ad iberreḥ s leḥṛaṛa. Gma-tneɣ Morris icekkeṛ imeḥdaṛ ɣef lmeǧhud i xeddmen seg wul di lecɣal n Tgelda.

“Anwa ur neţɛeṭṭil ara a d-yeẓdem ɣef wegdud n Ṛebbi?”

Akka i gella usentel, yelhan mliḥ, n lxeṭba taneggarut, i d-yexdem Geoffrey Jackson, yiwen uɛeggal seg Wesqamu amwellah. Gma-tneɣ Jackson ihdeṛ-ed ɣef Gug n Magug ara d-iẓedmen ɣef wegdud n Ṛebbi.—Ḥizqiyal 38:14-23.

Zik, nella nɣil belli Gug d isem i geţţunefken i Cciṭan Iblis asmi i d-yeţwanfeḍ seg igenni. Lameɛna, gma-tneɣ Jackson ibeggen-ed belli ayen akka i d-nefhem ixleq-ed kra n wuguren. Di lemtel, Yahwa icar-ed belli, m’ara yeţwaɣleb Gug, “a [t-yefk] i igudar, i yefṛax n mkul ṣṣenf akw-d lewḥuc n lexla, a [t-ččen].” (Ḥizqiyal 39:4) Icar-ed daɣen belli “Gug akw-d lɣaci-s meṛṛa” ad ţwameḍlen di lqaɛa. (Ḥizqiyal 39:11) Amek i gezmer lxelq yeţɛicen deg igenni ad yeţţuɛaqeb akka? Cciṭan ad iţţuḍegger ɣer maylellif (yiwet n tesraft lqayen mliḥ), w’ad yeqqim deg-s 1 000 iseggasen, ur yeţmečča ur yeţwamḍal. (Aweḥḥi 20:1, 2) Yerna, m’ara fakken 1 000 iseggasen, “a d-iffeɣ [si maylellif] iwakken ad iɣerreq leǧnas yellan di ṛebɛa n tɣemmar n ddunit, Gug akw-d Magug.” (Aweḥḥi 20:7, 8) Ihi Cciṭan ur yezmir ara ad iɣerreq Gug, ma yella neţţa s yiman-is d Gug.

Gma-tneɣ Jackson issefhem-ed belli Gug n Magug n licaṛa n Ḥizqiyal ur d-yeţmettil ara Cciṭan, meɛna yezmer lḥal yeţmettil-ed yiwet n tiddukla n leǧnas ara d-iẓedmen ɣef iqeddacen n Ṛebbi. Mebla ccekk, aẓdam-agi n Gug ad yili am weẓdam n ‘ugellid n umalu’ neɣ winna n “igelliden n ddunit.”—Danyil 11:40, 44, 45; Aweḥḥi 17:12-14; 19:19.

I ‘ugellid n umalu’, d acu i d-yeţmettil? A d-yaweḍ wass ideg ara nefhem ayagi. Akken yebɣu yili lḥal, liman-nneɣ ad yiǧhid akteṛ, m’ara nfehhem cwiṭ cwiṭ tidyanin-agi ara d-yeḍrun ɣer zdat, skud i la d-ţqerribent. Ur d-nugad ara si Gug ara d-iẓedmen ɣef wegdud n Ṛebbi, axaṭer neẓra belli, m’ara d-yeẓdem Gug n Magug ad yeţwaɣleb w’ad yenger ɣef tikkelt, ma d-agdud n Ṛebbi ad yili i lebda. b

Imeslayen n taggara.

Gma-tneɣ Sanderson yefka-d lexbaṛ belli Ṭrejma n ddunit tajdiṭ umi ɛawden aṭerjem, i d-iffɣen di 2013, teţwaxdem-ed d adlis amecṭuḥ n lǧib. Yenna-d daɣen belli la ţ-sseklasen bac a d-teffeɣ d ifuyla n usemḥes, yerna ad yeţwaḍleb i kra n yemdanen ad cerken deg useǧǧel-agi, yal yiwen deg-sen a d-iɣer imeslayen n yiwen si lɛibad i d-yebder Wedlis Iqedsen. Iḥricen yeţţuseǧǧlen a d-ţeffɣen cwiṭ cwiṭ di jw.org, amezwaru deg-sen ţ-ţaktabt n Matta.

Gma-tneɣ Sanderson yefka-d afir n useggas 2015. Afir-agi ireṣṣa ɣef Uhellil 106:1, i d-iqqaren: “Ḥemdet [Yahwa], axaṭer yelha.” Yeḍleb i imeḥdaṛ meṛṛa ad ţnadin yal ass leḥwayeǧ iɣef ara ţcekkiṛen Yahwa.

Ccna aneggaru n wegraw d wis tlata ger yejdiden-nni i d-yeffɣen, isem-is: “Ton nom est Jéhovah.” Iɛeggalen n Wesqamu amwellah di sebɛa yid-sen, rnan-d ɣer terbaɛt n icennayen; akken ma llan ḥemden jmiɛ Yahwa s ccna-yagi ifazen. Tagi ţ-ţaggara n lɛali n wegraw-agi ara d-yeqqimen s ṣṣeḥ deg umezruy!

a Lxeṭba-yagi akk-d snat i ţ-id-itebɛen reṣṣant ɣef kra n temsal iɣef ara d-ihdeṛ Lbeṛǧ n Tɛessast n 15 meɣres 2015.

b Lxeṭba-yagi treṣṣa ɣef yiwet n temsalt iɣef ara d-yehdeṛ Lbeṛǧ n Tɛessast n 15 maggu 2015.