Angela, som bor i Surinam, besökte ett hem för föräldralösa barn, som låg nära hennes bostad. Föreståndaren för barnhemmet var en overksam syster, som genast gav Angela tillåtelse att predika för barnen. Angela pratade med 85 barn och visade filmer från jw.org. Hon började också studera med många av dem. Två pionjärer hjälpte också  till och tog hand om var sin grupp. Den overksamma systern berättade att hon hade lärt barnen sånger från en av våra sångböcker och brukade läsa berättelser från Bibeln för dem på kvällen. Hon ville vara med på mötena, men hon sa att hon inte kunde lämna 85 barn ensamma på barnhemmet. Därför gjordes anordningar så att alla kunde komma till Rikets sal. Eftersom barnhemmet låg inom gångavstånd från Rikets sal hjälpte vännerna till med att följa barnen till mötena. Nu är systern och alla de 85 barnen regelbundet med vid mötena.

På väg hem från en sammankomst i Paraguay tänkte 6-årige Gabriel på hur viktigt det är att predika om Guds rike. Han visste också att det var en speciell person som han ville vara tillsammans med i paradiset – sin morfar. Men hans morfar hade aldrig visat intresse för sanningen och hade motstått sin fru och sina barn som var vittnen.

Samma dag bad Gabriel sina föräldrar att få ringa ett videosamtal till morföräldrarna som bor i Argentina. Gabriel förklarade för sin morfar varför det är så viktigt att studera Bibeln och frågade honom rakt på sak: ”Morfar, vill du studera tillsammans med mig?” Hans morfar gick med på det. Gabriel föreslog att de skulle studera broschyren Lyssna till Gud så får du leva för evigt, och under de följande månaderna studerade de broschyren tillsammans. Eftersom båda hade svårt för  att läsa flytande, övade de innan. Gabriel förberedde sig för varje studium och tog på skjorta och slips.

Senare bestämde sig morföräldrarna för att besöka Gabriels familj ett par veckor. Under besöket var hans morfar med på församlingsmötena tillsammans med familjen. När Gabriels morfar återvände till Argentina fortsatte han att studera Bibeln tillsammans med en broder där och har gjort framsteg så att han nu blivit en odöpt förkunnare. Nu ber Gabriels morföräldrar tillsammans varje dag. Och när det gäller lille Gabriel har även han gjort fina framsteg och är en odöpt förkunnare. Hans morfar vill nu visa sitt överlämnande åt Jehova genom att bli döpt.

I Brasilien tog Jennifer del i att sprida vikbladet Kan de döda få liv igen? Hon knackade på hos en kvinna som  hade mycket bråttom, eftersom hon skulle gå på en kär väns begravning. Jennifer berättade för henne att hon hade tänkt ge henne ett vikblad som handlade om hoppet att de som dött ska få uppstå. Kvinnan blev för ett ögonblick förvånad över titeln, men hon tog emot vikbladet. När Jennifer frågade henne om hon skulle vilja ta några extra vikblad och ge till den sörjande familjen, tyckte hon att det var en bra idé och bad om ytterligare nio vikblad.

Jennifer gjorde senare återbesök hos kvinnan, som sa: ”Jag förstod senare att ditt besök den där dagen inte var någon tillfällighet. Gud hade sänt dig med ett tröstande budskap som jag verkligen behövde.” Hon hade lämnat alla vikbladen. En familjemedlem som höll begravningstalet läste hela vikbladet högt. Alla uppskattade det och tackade kvinnan för det tröstande budskapet. Hon tackade ja till ett bibelstudium.

Tre beteliter i Haiti åkte kollektivt med färgglada minibussar som kallas ”tap-taps”. Under resan, som varade två och en halv timme, talade de med andra passagerare om sanningen och lämnade totalt 50 tidskrifter och 30 vikblad. En av beteliterna, Gurvitch, läste ett litet stycke ur Vakna! för en medpassagerare. En ung man som heter Pépé lyssnade och tog genast del i samtalet. Han bad om ett bibelstudium, och det visade sig att församlingen som Gurvitch tillhörde hade det distrikt där Pépé bodde. Sedan januari 2014, när Pépé först blev kontaktad, har han varit med på så gott som alla möten och sammankomster. Han berättar för andra om sin nya tro och hoppas att snart få bli odöpt förkunnare.