Kapitel 14

Underverket människan

1. Vilket faktum som gäller hjärnan kunde tyckas utgöra ett stort problem för den?

AV ALLA de fantastiska tingen på jorden är inget mer förbluffande än människohjärnan. Tänk till exempel på att omkring 100 millioner upplysningar strömmar in i hjärnan från de olika sinnena varje sekund. Hur kan den undvika att bli hopplöst begravd av denna störtskur? Om vi bara kan tänka på en sak i taget, hur tar då hjärnan hand om dessa milliontals samtidiga meddelanden? Det är tydligt att hjärnan inte bara överlever denna spärreld, utan tar hand om den med lätthet.

2, 3. På vilka två sätt tar hjärnan itu med detta problem?

² Hur den gör detta är bara ett av de många undren förknippade med människohjärnan. Två faktorer är inbegripna. För det första finns det i hjärnstammen ett nätverk av nerver i storlek med lillfingret. Detta nätverk kallas det retikulära systemet. Det fungerar som ett slags trafikövervakningscentral som överblickar de milliontals meddelanden som kommer in i hjärnan, sållar bort de oviktiga och väljer ut de viktiga, som hjärnbarken får ta hand om. Varje sekund låter  detta lilla nätverk av nerver högst några hundra upplysningar nå det medvetna sinnet.

³ En ytterligare finjustering av vår uppmärksamhet tycks åstadkommas genom vågor som sveper genom hjärnan 8 till 12 gånger per sekund. Dessa vågor orsakar perioder av hög känslighet, under vilka hjärnan lägger märke till de starkare signalerna och reagerar på dem. Man tror att hjärnan genom dessa vågor avsöker sig själv och på så sätt koncentrerar sig på det väsentliga. Det pågår alltså en förbluffande stor aktivitet i våra huvuden varje sekund!

Något att förundra sig över

4. Hur är situationen fortfarande, trots intensiv forskning för att förstå hjärnan?

⁴ På senare år har forskarna gjort enastående framsteg i studiet av hjärnan. Men ändå är det de har lärt sig ingenting jämfört med det som ännu är okänt. En forskare sade att våra hjärnor och även universum, efter tusentals års spekulerande och de senare årtiondenas intensiva vetenskapliga forskning, förblir ”något i hög grad mystiskt”. ¹ Människohjärnan är helt visst den mest mystiska delen av underverket människan — sannerligen något att förundra sig över.

5. Vilket faktum angående människohjärnans utveckling hos ett växande barn visar vilken klyfta det är mellan den och djurhjärnor?

⁵ Undret börjar i livmodern. Tre veckor efter befruktningen börjar hjärncellerna bildas. De växer till etappvis, ibland med upp till 250.000 celler per minut. Efter födelsen fortsätter hjärnan att växa och utbilda sitt nätverk av förbindelser. Den klyfta som skiljer människohjärnan från alla djurhjärnor uppenbarar sig snart: ”Till skillnad från alla andra djurhjärnor tredubblas människobarnets hjärna i storlek under det första levnadsåret”, sägs det i boken The Universe Within. ² Med tiden finns det omkring 100 milliarder nervceller, som också kallas neuroner, och även andra typer av celler i en människohjärna, även om den utgör bara 2 procent av kroppsvikten.

6. Hur färdas nervimpulser från nervcell till nervcell?

 ⁶ De viktigaste hjärncellerna — neuronerna eller nervcellerna — vidrör i själva verket inte varandra. De är åtskilda av synapser, små mellanrum som är mindre än tjugo milliondels millimeter. Dessa gap överbryggas av kemiska ämnen som kallas transmittorsubstanser. Man känner till 30 av dessa, men det kan finnas många fler i hjärnan. Dessa kemiska signaler mottas i ena änden av nervcellen av en labyrint av fina trådar som kallas dendriter. Signalerna överförs sedan i nervcellens andra ände av en nervtråd som kallas axon eller neurit. I nervcellerna är signalerna elektriska, men över mellanrummen är de kemiska. Därför är överföringen av nervsignaler av elektrokemisk natur. Alla impulser är lika starka, och intensiteten hos signalen beror på impulsernas frekvens, som kan vara så hög som ett tusen per sekund.

7. Vilken egenskap hos hjärnan har bibeln kommenterat, och vad har forskarna fått reda på som överensstämmer med det?

⁷ Det är ovisst exakt vilka fysiologiska förändringar som sker i hjärnan vid inlärning. Experimentella resultat antyder dock att vid inlärning, i synnerhet tidigt i livet, bildas bättre förbindelser och frigörs mer av de substanser som överbryggar gapen mellan nervcellerna. Fortsatt bruk stärker förbindelserna, och på så sätt inskärps det inlärda. ”Vägar som ofta aktiveras tillsammans stärks på något sätt”, sägs det i Scientific American. ³ Intressant i det här sammanhanget är bibelns kommentar om att djupare ting lättare förstås av mogna människor ”som genom användning har fått sina uppfattningsförmågor övade”. (Hebréerna 5:14) Forskning har visat att mentala förmågor som inte används tynar bort. Hjärnan blir alltså, på samma sätt som en muskel, starkare av att användas och svagare av att inte användas.

8. Nämn en av de stora olösta gåtorna angående hjärnan.

⁸ De många mikroskopiska nervtrådar som utgör dessa förbindelser inom hjärnan kallas ibland dess ”ledningsnät”. De är noggrant placerade i en förbluffande komplicerad labyrint. Men hur de placeras på  exakt rätt ställe enligt ”kopplingsschemat” är ett mysterium. ”Den viktigaste olösta gåtan i hjärnans utveckling är utan tvivel hur nervcellerna gör bestämda mönster av kopplingar”, sade en forskare. ”De flesta av kopplingarna tycks vara exakt fastställda i ett tidigt utvecklingsskede.” ⁴ En annan forskare tillägger att dessa speciella kopplingsserier i hjärnan ”förekommer allmänt i hela nervsystemet, och hur dessa exakta kopplingar åstadkoms förblir ett av de stora olösta problemen”. ⁵

9. Hur många förbindelser beräknar forskarna att det finns i hjärnan, och vad säger en auktoritet om dess kapacitet?

⁹ Antalet sådana kopplingar är astronomiskt! Varje nervcell kan ha tusentals förbindelser med andra nervceller. Det finns inte bara förbindelser mellan nervceller, utan det finns även mikrokretsar som är direkt hopkopplade med hjälp av dendriterna. En neurolog säger: ”Dessa ’mikrokretsar’ lägger en fullständigt ny dimension till vår redan häpnadsväckande uppfattning om hur hjärnan fungerar.” ⁶ Somliga forskare tror att de ”milliarder och åter milliarder nervcellerna i människohjärnan kan åstadkomma kanske så mycket som en million milliarder kopplingar”. ⁷ Med vilken kapacitet? Carl Sagan säger att hjärnan kan innehålla upplysningar som ”skulle ... fylla ungefär tjugo miljoner volymer, lika många som i världens största bibliotek”. ⁸

10. a) På vilka sätt skiljer sig människans hjärnbark från djurens, och vilka fördelar har människan? b) Vad sade en forskare om detta?

¹⁰ Det är hjärnbarken som i så hög grad skiljer människan från djuren. Den är mindre än 6 millimeter tjock, och den utgör ett på utsidan fårat skal som ligger alldeles innanför skallbenet. Om hjärnbarken breddes ut skulle den ha en yta på 22 kvadratdecimeter med omkring tusen kilometer kopplingstrådar per kubikcentimeter. Den mänskliga hjärnbarken är inte bara förhållandevis långt större än hos något djur, utan den har också ett mycket större ledigt område,  det vill säga utrymme som inte är upptaget av att styra kroppens fysiska funktioner, utan som kan användas till de högre mentala processer som skiljer människor från djur. ”Vi är inte rätt och slätt klyftigare apor”, sade en forskare. Vår hjärna ”gör oss kvalitativt olika alla andra livsformer”. ⁹

Vår långt större förmåga

11. Hur ger människans hjärna henne en flexibilitet i sin inlärning som djuren inte har?

¹¹ ”Vad som särskiljer människohjärnan är den mångfald mer specialiserad verksamhet den kan lära in”, sade en forskare. ¹⁰ Inom databranschen skiljer man mellan förprogrammerade funktioner som är inbyggda i datorn och funktioner som tillförs datorn av en programmerare. ”Om man tillämpar detta på människor, syftar de inbyggda funktionerna på medfödda förmågor eller åtminstone anlag”, skriver en auktoritet. ¹¹ Hos människor finns det många inbyggda förmågor till att lära, men inte själva lärdomarna. Djuren har å andra sidan inbyggd instinktiv vishet, men begränsad förmåga att lära sig nya saker.

12. Med vilken förmåga är människans hjärna förprogrammerad i kontrast till djurens, och vilken frihet får hon därigenom?

¹² I boken The Universe Within framhålls det att det intelligentaste djur ”aldrig utvecklar en hjärna lik en människas. Det saknar nämligen det vi har: en förprogrammering av nervsystemet som gör att vi kan bilda oss föreställningar om det vi ser, ett språk av det vi hör och tankar av våra erfarenheter.” Men vi måste, genom inmatning från omgivningen, programmera hjärnan, annars ”skulle ingenting som påminner om det mänskliga sinnet utvecklas”, som det sägs i boken. ”Utan denna oerhörda inmatning av erfarenhet skulle knappast ett spår av intellekt uppträda.” ¹² Den förmåga som är inbyggd i människohjärnan gör oss alltså i stånd att bygga upp det mänskliga intellektet. Och till skillnad från djuren har vi frihet att programmera vårt intellekt som vi vill, beroende på kunskap, värderingar, möjligheter och mål.

 Språket unikt för människan

13, 14. a) Vilket exempel på förprogrammering visar att människor har stor flexibilitet i fråga om att inprogrammera vad de vill i sitt intellekt? b) Vad sade med tanke på detta en framträdande språkforskare om djur och språk?

¹³ Ett enastående exempel på inbyggda förmågor med stor flexibilitet för programmering av oss är språket. Specialister är överens om att ”människohjärnan är genetiskt programmerad för språkutveckling” ¹³ och att talet ”kan förklaras endast på grundval av en medfödd förmåga till språkbehandling i hjärnan”. ¹⁴ Men till skillnad från den rigiditet som kännetecknar djurens instinktiva beteende finns det en mycket stor flexibilitet i människans bruk av denna inbyggda språkförmåga.

¹⁴ Inget särskilt språk är inbyggt i hjärnan, men vi är förprogrammerade med förmåga att lära språk. Om två språk talas i hemmet, kan ett barn lära sig båda. Om det får höra ett tredje språk, kan det lära sig det också. En flicka fick höra många olika språk från det hon var liten, och när hon var fem år kunde hon tala åtta språk flytande. Med tanke på sådana medfödda förmågor är det inte förvånande att en språkforskare sade att experiment med schimpanser och teckenspråk ”i själva verket bevisar att schimpanser är oförmögna att lära sig ens de rudimentäraste former av mänskligt språk”. ¹⁵

15. Vad visar forskningen med avseende på de äldsta språken?

¹⁵ Skulle en sådan förvånansvärd förmåga ha kunnat utvecklas från djurens grymtningar och skrik? Undersökningar  av de äldsta språken visar att en sådan utveckling av språken inte är möjlig. En specialist sade: ”Det finns inga primitiva språk.” ¹⁶ Antropologen Ashley Montagu höll med om att så kallade primitiva språk ”ofta [är] bra mycket mer komplicerade och mycket effektivare än de språk som tillhör så kallade högre civilisationer”. ¹⁷

16. Vad säger somliga forskare om språkens uppkomst, men för vilka är det inte något mysterium?

¹⁶ En neurolog säger: ”Ju mer vi försöker undersöka språkets mekanism, desto mera mystisk blir processen.” ¹⁸ En annan forskare säger: ”För närvarande förblir det syntaktiska talets uppkomst ett mysterium.” ¹⁹ Och en tredje säger: ”Förmågan att tala, vilken påverkar människor och nationer mer än någon annan kraft, skiljer människan från djuren som något unikt. Språkets uppkomst förblir dock ett av hjärnans svårförklarligaste mysterier.” ²⁰ Det är emellertid inget mysterium för dem som i detta skönjer en Skapare som i hjärnan har byggt in språkliga förmågor.

Sådant som bara kan förklaras genom en skapelse

17. a) Vilket faktum angående hjärnan ställer evolutionsteorin inför ett oförklarligt problem? b) Vad skulle göra det logiskt att människan har en sådan enorm hjärnkapacitet?

¹⁷ I Encyclopædia Britannica sägs det att människans hjärna ”är utrustad med avsevärt större potential än vad som kan tas i anspråk under en människas livstid”. ²¹ Det har också sagts att människohjärnan kan ta emot vilken som helst inlärningsbörda och alla minnen som man nu kan mata den med och en milliard gånger mer! Men varför skulle evolutionen frambringa ett sådant överflöd? ”Detta är faktiskt det enda exempel som finns då en art har utrustats med ett organ som den fortfarande inte har lärt sig att utnyttja”, medgav en forskare. Han frågade sedan: ”Hur kan man få detta att stämma överens med evolutionens mest grundläggande tes: att det naturliga urvalet sker i små steg, och att vart och ett av dessa måste ge individen en minimal men ändå mätbar fördel?” Han tillade att  människohjärnans utveckling ”förblir det mest oförklarliga hos evolutionen”. ²² Med tanke på att den evolutionära processen aldrig skulle frambringa och vidarebefordra en så överdrivet stor hjärnkapacitet som aldrig skulle användas, är det då inte rimligare att tänka sig att människan med sin kapacitet till oändlig inlärning konstruerades för att leva för evigt?

18. Hur sammanfattade en forskare människohjärnan, och vad visar vilka förmågor den har?

¹⁸ Carl Sagan, som var förvånad över att människohjärnan kunde lagra upplysningar som ”skulle ... fylla ungefär tjugo miljoner volymer”, sade: ”Hjärnan är en stor plats på en mycket liten plats.” ²³ Och det som händer på denna lilla plats övergår människans förstånd. Föreställ dig till exempel vad som måste ske i hjärnan hos en pianist som spelar ett svårt musikstycke då alla fingrarna flyger över tangenterna. Vilken förbluffande känsla för rörelse hans hjärna måste ha för att få fingrarna att slå an de rätta tangenterna vid rätt tillfälle och med rätt kraft för att frambringa den musik som finns i huvudet! Och om han träffar fel tangent låter hjärnan honom omedelbart få reda på det! Alla dessa otroligt komplicerade operationer har programmerats in i hans hjärna genom flera års övningar. Men de möjliggörs endast tack vare att musikalisk förmåga redan har förprogrammerats i människohjärnan vid födelsen.

19. Vad förklarar de intellektuella egenskaper och andra fantastiska förmågor som människohjärnan har?

¹⁹ Ingen djurhjärna har någonsin kunnat fatta sådana saker och kan i ännu mindre grad utföra dem. Inte heller ger evolutionsteorin något svar. Är det inte uppenbart att människans intellektuella egenskaper återspeglar egenskaperna hos ett Högsta intellekt? Det stämmer överens med 1 Moseboken 1:27, där det sägs: ”Gud skapade människan till sin avbild.” Djuren skapades inte till Guds avbild. Det är därför de inte har de förmågor som människan har. Även om djuren gör förvånansvärda saker på grund av i förväg inprogrammerade  fasta instinkter, kan de inte jämföras med människan med hennes flexibilitet i tanke och handling och hennes förmåga att bygga vidare på tidigare inhämtad kunskap.

20. På vilket sätt stämmer människans altruism inte överens med evolutionsteorin?

²⁰ Den mänskliga förmågan till altruism eller oegennytta — osjälviskt givande — skapar ytterligare ett problem för evolutionsteorin. En evolutionist sade: ”Om man studerar hur det naturliga urvalet fungerar verkar det som om allt som har utvecklats genom det är själviskt.” Och många människor är naturligtvis själviska. Men han medgav senare: ”Det är möjligt att människan har ytterligare en unik egenskap i form av förmågan till äkta, osjälvisk, sann altruism.” ²⁴ En annan vetenskapsman tillade: ”Oegennyttan är inbyggd i oss.” ²⁵ Det är bara hos människor som den egenskapen utövas med en medvetenhet om den kostnad eller den uppoffring som kan vara inbegripen.

Uppskattning av underverket människan

21. Vilka förmågor och egenskaper hos människan gör att hon skiljer sig i hög grad från alla djur?

²¹ Tänk bara: Människan tänker abstrakt, sätter medvetet upp mål, gör upp planer för att nå dem, arbetar på att genomföra dem och finner tillfredsställelse i det hon har åstadkommit. Människan är skapad med öga för skönhet, öra för musik, känsla för konst, med en drift att lära, en omättlig nyfikenhet och en fantasi som hittar på och skapar, och hon finner glädje och tillfredsställelse i att bruka dessa gåvor. Hon ställs inför utmanande problem och finner glädje i att använda sina mentala och fysiska förmågor till att lösa dem. Människan har också en moralisk känsla för rätt och orätt och ett samvete som säger till när hon begår ett felsteg. Hon finner lycka i att ge och glädje i att älska och bli älskad. Allt detta förökar hennes glädje i livet och ger det uppsåt och mening.

22. Vilka funderingar får människan att inse sin litenhet och att sträva efter att förstå?

²² En människa kan begrunda växterna och djuren,  det storslagna hos bergen och haven runt henne, det oändliga hos den stjärnbeströdda himlen ovan henne, och hon inser sin litenhet. Hon är medveten om tiden och evigheten, undrar hur hon har kommit hit och vart hon är på väg och försöker förstå vad som ligger bakom det hela. Inget djur tänker på det sättet. Men en människa söker skälen och orsakerna till saker och ting. Allt detta är ett resultat av att hon är utrustad med en fantastisk hjärna och att hon är skapad till sin Skapares ”avbild”.

23. Vem gav David äran för sin tillblivelse, och vad sade han om hur han hade bildats i moderlivet?

²³ Den forntida psalmisten David gav med förbluffande insikt äran åt Honom som konstruerade hjärnan och som han ansåg ligga bakom det underverk som människans födsel utgör. Han sade: ”Jag skall lova dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart danad. Dina verk är underbara, såsom min själ mycket väl vet. Mina ben var inte dolda för dig, då jag danades i det fördolda, då jag vävdes i jordens lägsta delar. Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok blev alla dess delar nedtecknade.” — Psalm 139:14—16, NW.

24. Vilka vetenskapliga upptäckter gör Davids ord ännu mer förbluffande?

²⁴ Det kan sannerligen sägas att alla delarna i den mänskliga kropp som skall utvecklas är ”nedtecknade” i det befruktade ägget i moderlivet. Hjärtat, lungorna, njurarna, ögonen och öronen, armarna och benen och den fantastiska hjärnan — dessa och alla de andra delarna i kroppen var ”nedtecknade” i den genetiska koden hos det befruktade ägget i moderlivet. I denna kod finns inre tidtabeller för när dessa delar skall framträda, alla i rätt ordningsföljd. Detta faktum nedtecknades i bibeln nästan tre tusen år innan den moderna vetenskapen upptäckte den genetiska koden!

25. Vilken slutsats leder allt detta till?

²⁵ Är inte människans existens och hennes fantastiska hjärna i sanning ett underverk, något att förundra sig över? Är det inte också uppenbart att ett sådant underverk endast kan förklaras genom skapelse, inte genom evolution?

[Frågor]

[Infälld text på sidan 168]

Hur kan hjärnan ta hand om 100 millioner meddelanden som strömmar in i den varje sekund?

[Infälld text på sidan 169]

Hjärnan avsöker sig själv omkring tio gånger per sekund för att koncentrera sig på det väsentliga

[Infälld text på sidan 169]

Våra hjärnor förblir ”något i hög grad mystiskt”

[Infälld text på sidan 173]

”Vi är inte rätt och slätt klyftigare apor.” Vår hjärna ”gör oss kvalitativt olika alla andra livsformer”

[Infälld text på sidan 175]

”Språkets uppkomst förblir ... ett av hjärnans svårförklarligaste mysterier”

[Infälld text på sidan 175]

Människohjärnans utveckling ”förblir det mest oförklarliga hos evolutionen”

[Infälld text på sidan 177]

Människans fantastiska hjärna bär hennes Skapares kännetecken, hans till vars ”avbild” hon skapades

 [Ruta/Bild på sidan 171]

MÄNNISKOHJÄRNAN – Ett ”olöst mysterium”?

”Människohjärnan [är] det mest förunderliga och hemlighetsfulla föremålet i hela universum.” — Antropologen Henry F. Osborn ^a

”Hur frambringar hjärnan tankar? Det är den centrala frågan, och vi har ännu inget svar på den.” — Fysiologen Charles Sherrington ^b

”Trots den stadigt ökande mängden detaljerad kunskap om hur människohjärnan fungerar är den fortfarande i hög grad ett mysterium.” — Biologen Francis Crick ^c

”Var och en som talar om en dator som en ’elektronhjärna’ har aldrig sett någon hjärna.” — Doktor Irving S. Bengelsdorf, vetenskaplig redaktör ^d

”Våra aktiva minnen innehåller flera milliarder gånger mer information än en stor samtida forskningsdator.” — Morton Hunt, vetenskaplig skribent ^e

”Eftersom hjärnan är annorlunda och omätligt mycket mer komplicerad än något annat i det kända universum, kan vi behöva ändra några av våra ivrigast förespråkade idéer innan vi kan få ett grepp om hjärnans hemlighetsfulla uppbyggnad.” — Neurologen Richard M. Restak ^f

Angående den stora klyftan mellan människor och djur skrev Alfred R. Wallace, Darwins ”medupptäckare” av evolutionen, till Darwin: ”Naturligt urval kan bara ha utrustat vilden med en hjärna som är lite bättre än apans, medan han i själva verket äger en som är mycket lite underlägsen den hos en genomsnittlig medlem av vårt bildade samhälle.” Darwin blev upprörd över detta uttalande och svarade: ”Jag hoppas att du inte helt har mördat ditt och mitt barn.” ^g

Att säga att människohjärnan utvecklades från en djurhjärna är att trotsa både förnuft och fakta. Följande slutsats är mycket mer logisk: ”Det enda rimliga för mig har varit att erkänna existensen av en högre intelligens som har utformat och utvecklat denna fantastiska enhet av hjärna och själ — något som helt ligger utanför människans fattningsförmåga. ... Jag ... måste tro att allt detta kom till på grund av en skapande intelligens, att någon satte igång processen.” — Doktor Robert J. White, neurokirurg ^h

[Diagram på sidan 170]

(För formaterad text, se publikationen)

Hjärnan blir, på samma sätt som en muskel, starkare av att användas och svagare av att inte användas

Dendriter

Nervcell

Axon

Synaps

Nervcell

Axon

[Bild på sidan 172]

Hjärnan kan lagra upplysningar som ”skulle ... fylla ungefär tjugo miljoner volymer”

[Bilder på sidan 174]

Ett barns hjärna är förprogrammerad för att snabbt lära sig komplicerade språk, men ”schimpanser är oförmögna att lära sig ens de rudimentäraste former av mänskligt språk”

[Bild på sidan 176]

Människor har förmågor som går långt utöver något djurs

[Bild på sidan 178]

”I din bok blev alla dess delar nedtecknade”