Apostlagärningarna 19:1–41

19  Medan Apollos+ var i Korinth färdades Paulus genom inlandet och kom ner till Efesos.+ Där träffade han några lärjungar  och frågade dem: ”Fick ni helig ande när ni blev troende?”+ De svarade: ”Vi har inte ens hört att det finns någon helig ande.”  ”Vilket dop blev ni då döpta med?” frågade han. ”Med Johannes dop”,+ svarade de.  Paulus sa: ”Johannes dop var en symbol för ånger,*+ och han uppmanade folket att tro på den som skulle komma efter honom,+ det vill säga Jesus.”  När de hörde detta blev de döpta i Herren Jesus namn.  Och när Paulus lade händerna på dem kom den heliga anden över dem,+ och de började tala andra språk och profetera.+  Tillsammans var de omkring 12 män.  Sedan förkunnade han modigt i synagogan+ under tre månader. Han höll tal och resonerade på ett övertygande sätt om Guds rike.+  Men en del vägrade envist att tro, och de talade nedsättande om Vägen+ inför alla närvarande, så han tog med sig lärjungarna och drog sig bort från dem.+ Därefter höll han tal varje dag i hörsalen i Tyrạnnos skola. 10  Han fortsatte med det i två år, så att alla i provinsen Asia fick höra Herrens ord, både judar och greker. 11  Och Gud fortsatte att utföra stora underverk genom Paulus.+ 12  Folk tog faktiskt tygstycken och förkläden som hade varit i kontakt med hans kropp och bar dem till de sjuka,+ och de blev friska och befriade från onda andar.+ 13  Men några judar som reste omkring och drev ut demoner försökte också använda Herren Jesus namn för att bota dem som hade onda andar. De sa: ”I Jesus namn, han som Paulus förkunnar om, befaller jag er att fara ut!”+ 14  Det var bland annat sju söner till Skevas, en av judarnas främsta präster, som gjorde detta. 15  Men den onda anden svarade: ”Jesus känner jag,+ och Paulus vet jag vem det är,+ men vilka är ni?” 16  Och mannen med den onda anden angrep dem, övermannade den ene efter den andre och misshandlade dem så att de flydde nakna och sårade ut ur huset. 17  Detta blev känt i hela Efesos bland både judar och greker. Alla kände stor fruktan, och Herren Jesus namn blev mycket upphöjt. 18  Och många som hade blivit troende kom och bekände öppet sina synder. 19  Många av dem som hade hållit på med magi samlade ihop sina böcker och brände dem offentligt.+ När man räknade ihop allt kom man fram till att de var värda 50 000 silverstycken. 20  Därför nådde Jehovas ord ut till fler och fler och verkade med allt större kraft.+ 21  Efter detta bestämde sig Paulus för att resa genom Makedonien+ och Akạja och sedan till Jerusalem.+ Och han sa: ”När jag har varit där måste jag också resa till Rom.”+ 22  Han skickade i väg två av sina medhjälpare, Timoteus+ och Erạstos,+ till Makedonien, men själv stannade han kvar ett tag i provinsen Asia. 23  Vid den här tiden blev det stora oroligheter+ på grund av Vägen.+ 24  En silversmed som hette Demẹtrios gjorde Ạrtemistempel i silver, vilket gav hantverkarna stora inkomster.+ 25  Han samlade dem och andra hantverkare och sa: ”Ni är ju medvetna om att vårt välstånd är beroende av den här verksamheten. 26  Men nu både ser och hör ni hur den där Paulus har fått många att ändra åsikt, inte bara här i Efesos+ utan i nästan hela provinsen Asia. Han säger att gudar som är tillverkade av människor inte är riktiga gudar.+ 27  Och det är inte bara vår verksamhet som kan få dåligt rykte. Den stora gudinnan Ạrtemis tempel riskerar också att tappa allt anseende, och hon själv, som dyrkas i hela provinsen Asia, ja i hela världen, kommer att förlora all sin storhet och ära.” 28  När männen hörde detta blev de rasande och började skrika: ”Stor är efesiernas Ạrtemis!” 29  Oroligheterna spred sig i hela staden, och allihop rusade till teatern och släpade med sig makedonierna Gajus och Aristạrkus,+ Paulus reskamrater.+ 30  Paulus var beredd att gå in till folksamlingen, men lärjungarna hindrade honom. 31  Det försökte också några i kommittén för fester och spel göra. De var vänligt inställda till honom och sände bud och vädjade till honom att inte ge sig in på teatern. 32  Folk var förvirrade och ropade olika saker i munnen på varandra, och de flesta visste inte ens varför de hade samlats. 33  Judarna knuffade fram en man som hette Alexander. Han fördes ut ur folkmängden och gav tecken med handen, för han ville hålla ett försvarstal inför folket. 34  Men när de förstod att han var jude skrek alla på en gång: ”Stor är efesiernas Ạrtemis!” Och så höll de på i omkring två timmar. 35  Till slut lyckades stadens högste ämbetsman lugna folkskaran, och han sa: ”Efesos invånare, finns det någon människa som inte vet att staden Efesos är beskyddare av den stora Ạrtemis tempel och hennes gudabild som har fallit ner från himlen? 36  Ingen kan förneka detta, och därför ska ni hålla er lugna och inte göra något förhastat. 37  För männen som ni har fört hit har varken rånat templet eller hädat vår gudinna. 38  Så om Demẹtrios+ och hantverkarna vill väcka åtal mot någon har vi rättegångsdagar, och det finns prokonsuler som kan döma i sådana frågor. Låt dem framföra sina anklagelser mot varandra inför dem. 39  Men om det är något mer ni yrkar på måste det avgöras i en laglig folkförsamling. 40  Vi riskerar ju faktiskt att anklagas för uppvigling på grund av det som har hänt i dag, för vi har inget att anföra som försvar för de här oroligheterna.” 41  Och när han hade sagt detta skingrade han folkskaran.

Fotnoter

Eller ”sinnesändring”.

Studienoter

Johannes dop: Se studienot till Apg 18:25.

Vägen: Se studienoter till Apg 9:2; 19:23 och Ordförklaringar.

hörsalen i Tyrannos skola: Eller ”Tyrannos föreläsningssal”. Det står ingenting om vad det här var för slags skola, men Paulus fick tydligtvis använda dess lokaler, kanske flera timmar om dagen. Några gamla handskrifter tillägger ”från femte till tionde timmen”, dvs. från omkring kl. 11 till omkring kl. 16. I flera tidiga handskrifter finns den här frasen inte med, och det tyder på att den inte var en del av den ursprungliga texten. Men även om det här tillägget inte fanns med i den ursprungliga texten menar en del att den här tidsangivelsen mycket väl kan visa vilken daglig rutin Paulus hade när han bodde i Efesos. Det skulle betyda att han passade på att undervisa lärjungarna under de varma men lugna timmarna när många tog en paus i arbetet för att vila.

provinsen Asia: Se Ordförklaringar under ”Asia”.

tygstycken och förkläden: Tygstyckena kan ha varit näsdukar som Paulus hade runt pannan för att svetten inte skulle rinna ner i ögonen. Man hade förkläden när man arbetade, så detta tyder på att Paulus kan ha arbetat som tältmakare under sina lediga timmar, kanske tidigt på morgonen. (Apg 20:34, 35)

magi: Det grekiska ord som har återgetts med ”magi” är perịerga. En ordbok definierar ordet som ”en överdriven och missriktad nyfikenhet ... som när man bedriver magi”. (F.W. Danker, 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature) Ordet betyder att de som sysslar med magi nyfiket undersöker sådant som är förbjudet med hjälp av onda andar. Många i Efesos höll på med magi och andra former av demonism. I sitt brev till efesierna uppmanade Paulus dem att ta på sig hela rustningen från Gud, så att de kunde stå emot de onda andemakterna. (Ef 6:11, 12)

50 000 silverstycken: Om uttrycket ”silverstycken” syftade på drakmer eller denarer skulle en vanlig arbetare behöva använda 50 000 dagar, eller omkring 137 år om han arbetade sju dagar i veckan, för att få ihop den summan.

Vägen: Som det framkommer i studienoten till Apg 9:2 användes uttrycket ”Vägen” om den första kristna församlingen. Sann kristendom handlar inte om att ha en kristen fasad eller att tillbe på ett formellt sätt. Det är en levnadsväg eller ett levnadssätt som kretsar kring att tillbe Gud och vara ledd av hans ande. (Joh 4:23, 24) I den syriska Peshitta står det här ”Guds väg”. Och i den latinska Vulgata (Editio Clementina) står det ”Herrens väg”. Några översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska (benämns J17, 18 i Tillägg C4) använder här Guds namn och lyder: ”Jehovas väg”.

Artemistempel: Efesiernas Artemis var en fruktbarhetsgudinna som dyrkades i städer i Mindre Asien. (Apg 19:27) Artemisstatyer dekorerades med något som omväxlande tolkas som en mängd kvinnobröst, ägg eller testiklar från offrade tjurar. Den mumieliknande nedre halvan av kroppen var dekorerad med olika symboler och djur. Grekerna hade visserligen en jungfrulig jaktgudinna som kallades Artemis, men den Artemis som dyrkades i Efesos hade inte så mycket gemensamt med den grekiska gudinnan från den klassiska mytologin. Artemis motsvarade romarnas Diana.

några i kommittén för fester och spel: Ordagrant ”några av asiarkerna”. Tydligtvis valdes dessa ämbetsmän eller ledande män i den romerska provinsen Asia till uppgiften på grund av att de var inflytelserika och förmögna. De finansierade och hade ansvar för de offentliga spel som hölls i provinsen.

prokonsuler: En prokonsul var ståthållare i en provins underställd den romerska senaten. Han hade juridisk och militär makt. Han hade den högsta myndigheten i provinsen, men han var ansvarig inför den romerska senaten för hur han skötte sin uppgift. En provins hade bara en prokonsul, så pluralformen används här i generell betydelse. Efesos var huvudstad i den romerska provinsen Asia, och det var där prokonsuln bodde. (Se Ordförklaringar under ”Asia”.)

Media

Inskrift som nämner silversmeder i Efesos
Inskrift som nämner silversmeder i Efesos

Man har hittat flera inskrifter i Efesos som nämner silversmederna i staden. Inskriften på bilden, daterad till 200-talet v.t., berättar att silversmederna ärade prokonsuln Valerius Festus som sin välgörare för hans arbete med hamnen. Inskriften bekräftar att silversmederna hade en framträdande ställning och att de var organiserade i en förening, eller ett skrå. I Apostlagärningarna står det att silversmederna startade ett upplopp när de var rädda för att förlora intäkter från sina ”Artemistempel i silver”. (Apg 19:24)

Efesos teater med omgivning
Efesos teater med omgivning

Teatern som visas i filmen kunde rymma 25 000 åskådare, vilket gör den till den största teatern i Mindre Asien på Paulus tid. Den låg där två av stadens huvudgator korsades och var en viktig del av livet i staden. Romerska teatrar användes inte bara till teaterföreställningar, utan också till debatter. Det var till den här teatern som en mobb släpade med sig Paulus reskamrater när silversmeden Demetrios och de andra hantverkarna uppviglade folket mot Paulus. (Apg 19:23–29)

1. Teater

2. Torg

3. Via Arcadia

4. Gymnasion (byggt i slutet av det första århundradet v.t.)