Jesaja 33:1–24
33 Olycka ska drabba dig, du ödeläggare som inte själv har blivit ödelagd,+du förrädare som inte själv har blivit förrådd!
När du är färdig med att ödelägga ska du själv bli ödelagd.+
När du är färdig med att förråda ska du själv bli förrådd.
2 Jehova, visa oss din godhet.+
Vårt hopp står till dig.
Ge oss styrka*+ varje morgon,ja, bli vår räddning i svåra tider.+
3 Folken flyr för det väldiga dånet.
När du reser dig skingras nationer.+
4 Likt glupska gräshoppor ska man plundra er,likt svärmar av gräshoppor ska man kasta sig över bytet.
5 Jehova ska bli upphöjd,för han bor i höjden.
Han ska fylla Sion med rätt och rättvisa.
6 Han ger dig trygghet.
Räddning,+ vishet, kunskap och respekt för Jehova+ i överflöd– detta är hans skatt.
7 Deras hjältar skriker på gatan,fredsbudbärarna gråter bittert.
8 Vägarna ligger öde,ingen går längre på stigarna.
Fienden har brutit förbundet,han föraktar städerna,en människa* är ingenting värd.+
9 Landet sörjer* och vissnar bort,Libanon skäms+ och förmultnar.
Saron har blivit som en öken,Basan och Karmel fäller sina löv.+
10 ”Nu ska jag träda fram”, säger Jehova,”nu ska jag upphöja mig,+nu ska jag visa min storhet.
11 Ni är havande med hö och föder halm.
Er egen anda ska förtära er som eld.+
12 Folken ska brännas som kalk,de ska eldas upp som avhuggna törnen.+
13 Ni som är långt borta, hör vad jag ska göra!
Ni som är nära, lär känna min styrka!
14 Syndarna i Sion är skräckslagna,+de avfälliga har gripits av fruktan:
’Vem kan bo nära en förtärande eld?+
Vem kan bo nära osläckbara bränder?’
15 Den som alltid lever rättfärdigt+och talar sanning,+som förkastar oärliga och bedrägliga förtjänster,som inte tar en muta i sin hand,+som slår dövörat till när man talar om att utgjuta blodoch som blundar för att slippa se det som är ont.
16 Han ska bo på höjderna,klippfästet ska vara hans trygghet.
Han ska få sitt brödoch aldrig sakna vatten.”+
17 Du ska få se en kung i all hans prakt,du ska få se ett land i fjärran.
18 Du ska tänka tillbaka på* skräcken:
”Var är sekreteraren?
Var är den som vägde upp tributen?+
Var är den som räknade tornen?”
19 Du ska aldrig mer se det grymma folket,folket vars språk var omöjligt* att förstå,vars märkliga ljud var obegripliga.+
20 Betrakta Sion, våra högtiders stad!+
Du ska få se Jerusalem, en fridfull plats,ett tält som aldrig ska flyttas.+
Dess tältpluggar ska inte ryckas upp,dess linor aldrig slitas av.
21 Nej, där är den Majestätiske, Jehova.
Han ska skydda oss som floder, som breda kanaler,där ingen roddflotta går fram,där inga stolta skepp seglar förbi.
22 Jehova är vår domare,+Jehova är vår lagstiftare,+Jehova är vår kung.+
Han är den som räddar oss.+
23 Repen ska hänga slaka,de kan inte hålla masten stadig eller seglet spänt.
Då ska ett stort byte fördelas,även de halta ska vara med och plundra.+
24 Och ingen i landet ska säga: ”Jag är sjuk.”+
Folket som bor där har fått sina synder förlåtna.+
Fotnoter
^ Ordagrant ”Bli vår arm”.
^ Eller ”dödlig människa”.
^ Eller möjligen ”torkar bort”.
^ Eller ”begrunda”.
^ Ordagrant ”djupt”.