En fristad för bibeltryckning

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I BELGIEN

För nästan 500 år sedan framställdes de första exemplaren av hela Bibeln i Antwerpen i Belgien. Vad var det som lockade boktryckare till denna stad? Vilka risker tog de när de tryckte Bibeln? För att få reda på det måste vi gå tillbaka till början av 1500-talet.

ANTWERPEN ligger vid floden Schelde, cirka 9 mil från Nordsjön. På 1500-talet, under den så kallade guldåldern, upplevde Antwerpen ett ekonomiskt välstånd utan motstycke. Ja, staden växte snabbt och blev Europas största hamnstad och var en av några få städer i Västeuropa som hade över 100 000 invånare.

Utvecklingen i Antwerpen gjorde att köpmän från hela Europa lockades dit. Detta tillsammans med det ökade välståndet bidrog till en tolerantare inställning från myndigheternas sida, vilket i sin tur gjorde att Antwerpen blev en plantskola för nya uppfattningar och idéer. Det här avspända klimatet lockade boktryckare, som där kunde känna sig trygga att sprida dessa nya idéer i tryckt form. Under 1500-talet blev Antwerpen snart ett hem för 271 boktryckare, förläggare och bokhandlare. Domare på den tiden beskrev stolt sin stad som ”en fristad och ett växthus för all konst och vetenskap, alla nationer och all dygd”.

Böcker och munkar brändes på bål

Bland de nya idéer som spreds i tryckt form var Martin Luthers (1483–1546). Det var han som ledde reformationen, en  religiös rörelse som ledde till protestantismens födelse. Redan sex månader efter det att reformationen inletts kunde man få tag i Luthers verk hos bokhandlare i Antwerpen. Det är ingen överraskning att katolska kyrkan ogillade detta. I juli 1521 anordnade kyrkan ett bokbål i Antwerpen för att bränna de 400 så kallade kättarböckerna. Två år senare blev två augustinermunkar från Antwerpen, som sympatiserade med Luthers idéer, brända på bål.

Dessa angrepp hindrade inte en grupp modiga boktryckare i Antwerpen. Boktryckarnas mod spelade en viktig roll när det gällde att göra Bibeln tillgänglig för vanliga människor. Vilka var några av dessa boktryckare?

Boktryckare och martyr

Adriaen van Berghen var boktryckare och bokhandlare. År 1522 sattes han i stocken för att ha sålt Luthers böcker och dömdes strax därefter till fängelse. Han benådades men återgick genast till sitt arbete. Han började trycka igen – den här gången delar av en holländsk översättning av Luthers ”Nya testamentet”. Den gavs ut 1523, bara ett år efter det att Luthers ”Nya testamentet” gavs ut på tyska första gången.

Men år 1542 anhölls van Berghen på nytt, sedan en stor mängd förbjudna böcker hittats i hans hem i Delft i Nederländerna. Domaren gav honom först ett milt straff – två timmar på schavotten med ”några av de förbjudna böckerna runt halsen”. Men senare ändrades straffet till dödsstraff, och den modige boktryckaren halshöggs med svärd.

En marginalanteckning kostade honom livet

Den mest produktive tryckaren av holländska biblar på den tiden var Jacob van Liesvelt. Sammanlagt gav han ut 18 bibelutgåvor på holländska. År 1526 tryckte han en komplett bibel på holländska. Denna bibel kom fyra år innan den första kompletta tryckta bibeln på franska gavs ut och nio år före den första kompletta tryckta bibeln på engelska! Van Liesvelts bibel var huvudsakligen baserad på Luthers tyska bibelöversättning, som då ännu inte var färdig.

Den sista bibelutgåvan som van Liesvelt gav ut 1542 innehöll träsnitt och nya marginalanteckningar. Intill Matteus 4:3 fanns ett träsnitt där Djävulen avbildades som en skäggprydd munk med ett radband och getfötter. Men det var i synnerhet marginalanteckningarna som väckte katolska kyrkans vrede. En anteckning – i vilken det stod: ”Frälsning kommer enbart genom Jesus Kristus” – anfördes som skäl till att döma van Liesvelt till döden. Trots att han försvarade sig med att hans bibelöversättning hade tryckts med kyrkans imprimatur Cum gratia et privilegio blev han halshuggen i Antwerpen 1545.

Först godkänd, sedan förbjuden

I Frankrike ägnade sig samtidigt den välkände katolske humanisten Jacques Lefèvre  d’Étaples åt att översätta Bibeln från latin till franska, även om han också konsulterade den grekiska originaltexten. Han ville göra Bibeln tillgänglig för alla människor och skrev: ”Den tid kommer då Kristus skall predikas på ett rent sätt, utan inblandning av mänskliga traditioner, vilket ännu inte är fallet.” I Paris 1523 gav han ut en fransk översättning av ”Nya testamentet”. Teologerna vid det ansedda Sorbonneuniversitetet förkastade hans översättning, eftersom den var på folkets språk. På grund av deras angrepp flydde d’Étaples från Paris och tog sig till Strasbourg i nordöstra Frankrike.

Det här motståndet ledde till att boktryckare i Frankrike inte längre vågade trycka Bibeln på franska. Var skulle då d’Étaples kunna trycka sin bibel? Det logiska valet var Antwerpen. Denna bibelutgåva från 1530, som trycktes i Antwerpen av Merten de Keyser, var den första franska översättningen av Bibeln i ett enda band. Intressant nog tryckte de Keyser den här översättningen med godkännande av det katolska universitetet i Louvain, Belgiens äldsta universitet, och med godkännande av kejsaren i tysk-romerska riket – Karl V! Trots detta blev d’Étaples översättning 1546 uppförd på en lista över böcker som förbjudits för katolska läsare.

”Biskopen fick sina böcker ... Tyndale fick sina pengar”

Under samma tidsperiod, fast i England, ville prästen William Tyndale översätta Bibeln till engelska. Men biskopen i London, Cuthbert Tunstall, tillät inte det. När Tyndale insåg att han inte kunde översätta Bibeln i England, flydde han till Tyskland. I februari 1526 lyckades han så småningom få sin första kompletta engelska översättning av ”Nya testamentet” tryckt. Inom en månad hade de första exemplaren av denna översättning dykt upp i England.

Biskop Tunstall var dock fast besluten att hindra gemene man från att läsa Bibeln. Av den orsaken brände han upp alla exemplar av Tyndales bibelöversättning som han kom över. Ändå fortsatte de att vara i omlopp. Biskopen kom därför överens med en köpman vid namn Packington om att denne skulle köpa upp hela Tyndales lager av biblar innan de skickades i väg från kontinenten och nådde England. Tyndale tackade ja till erbjudandet och använde de medel han tjänade för att förbättra sin översättning och trycka en reviderad utgåva. ”Och så fortsatte köpslåendet”, heter det i en källa från den tiden. ”Biskopen fick sina böcker, Packington fick sitt tack och Tyndale fick sina pengar.” Biskopen finansierade därigenom  omedvetet Tyndales arbete med att översätta Bibeln!

Tyndales anknytning till Antwerpen

Men även efter det att alla dessa biblar hade köpts och bränts upp fortsatte Tyndales ”Nya testamentet” att strömma in i England. Hur var det möjligt? Två modiga boktryckare i Antwerpen, Hans och Christopher van Ruremond, hade i hemlighet tryckt flera utgåvor av Tyndales ”Nya testamentet”. Även om dessa biblar innehöll många tryckfel, var det många engelsmän som ville köpa dem.

År 1528 fängslades emellertid Hans i London för att han hade tryckt 1 500 exemplar av Tyndales ”Nya testamentet” och fört in 500 exemplar i England. Förmodligen dog han i ett engelskt fängelse. År 1531 fängslades även Hans bror, Christopher, i England för att han hade sålt ”Nya testamentet”. Det är sannolikt att även Christopher dog i fängelse.

”Tyndales förnämsta verk” – tryckt i Antwerpen

Mellan 1529 och 1535 tillbringade Tyndale större delen av sin tid i Antwerpen, där han hade en gynnsammare arbetsmiljö. Där tryckte Merten de Keyser år 1530 Tyndales översättning av Pentateuken, i vilken namnet Jehova för första gången fanns med i en publikation på engelska.

I maj 1535 greps Tyndale i Antwerpen. Medan han själv tynade bort i fängelset fullbordades hans översättning av de hebreiska skrifterna av Miles Coverdale, en hans elever. Den 6 oktober 1536, i Vilvoorde i Belgien, blev Tyndale strypt och bränd på bål. Hans sista ord var: ”Herre, öppna den engelske kungens ögon!”

Arvet från Tyndale

Det var inte långt efter avrättningen av Tyndale som kung Henrik VIII av England gav tillstånd till att man läste en viss bibelöversättning i kyrkorna. Den trycktes av Matthias Crom, en annan boktryckare från Antwerpen. Denna bibelöversättning, som brukar kallas Matthew’s Bible (efter Thomas Matthew), var i grunden Tyndales översättning. * Vilken ironi att biskoparna nu använde den översättning som de hade bränt på bokbål bara några år tidigare – den översättning som Tyndale hade blivit avrättad för!

En stor del av Tyndales översättning finns bevarad i King James Version (Kung Jakobs bibel, 1611). Därför har många uttryck i King James Version som finns kvar i det engelska språket myntats av Tyndale och ursprungligen blivit tryckta i Antwerpen. Enligt professor Latré har Tyndale haft ett större inflytande på det engelska språket än vad till och med Shakespeare haft!

Klimatet av religiös tolerans förändrades under senare delen av 1500-talet i Antwerpen, och staden var inte längre en fristad för bibeltryckning. Denna förändring berodde i huvudsak på den förföljelse som bröt ut efter katolska kyrkans motreformation. Ändå har det mod som dessa tidiga bibeltryckare i Antwerpen visade, och uppoffringarna som de gjorde, i hög grad bidragit till att Guds ord blivit tillgängligt för bibelläsare runt om i världen i dag.

[Fotnot]

[Bilder på sidan 19]

Ovan: Handsättning; Martin Luther översätter Bibeln; gammal stadskarta över Antwerpen

[Bild på sidan 20]

Jacob van Liesvelts bokstånd

[Bilder på sidan 21]

Jacques Lefèvre d’Étaples och titelbladet i hans bibelutgåva från 1530, tryckt i Antwerpen

[Bild på sidan 21]

Engelska biblar bränns på bål i London

[Bilder på sidan 22]

William Tyndale, en sida ur hans bibelöversättning samt Miles Coverdale

[Bildkällor på sidan 20]

Sidan 19: Sättare: Printer’s Ornaments/av Carol Belanger Grafton/Dover Publications, Inc.; Luther: Från boken Bildersaal deutscher Geschichte; karta: Genom vänligt tillmötesgående från Museum Plantin-Moretus/Stedelijk Prentenkabinet Antwerpen; sidan 21: Porträtt: Från boken Histoire de la Bible en France; Sida ur bibel: © Cliché Bibliothèque nationale de France, Paris; biblar som bränns på bål: Från boken The Parallel Bible, The Holy Bible, 1885; sidan 22: Tyndale: Från boken The Evolution of the English Bible; Coverdale: Från boken Our English Bible: Its Translations and Translators