Siffrornas tjuskraft

TÄNK dig en värld utan siffror. Det skulle inte finnas några pengar. Affärslivet skulle begränsas till byteshandel. Och hur skulle det bli i sportsammanhang? Utan siffror skulle det inte bara vara omöjligt att räkna poäng – vi skulle inte ens kunna förklara hur många spelare som skulle ingå i varje lag!

Men förutom sin praktiska funktion har siffror och tal också något mystiskt över sig. Det beror på att de är abstrakta. Man kan inte se, känna eller ta på dem. Vi kan ta en illustration: Ett äpple har en tydlig färg, form, storlek, yta, doft och smak. Du kan lätt undersöka vart och ett av de här kännetecknen för att se om ett visst föremål verkligen är ett äpple eller om det är en citron, en boll eller något annat. Men det förhåller sig inte alls på samma sätt med ett tal. En hög med sju saker behöver inte ha något gemensamt med en annan hög med sju saker – förutom själva antalet sju. För att kunna förstå innebörden av olika tal – till exempel skillnaden mellan talen sex och sju – måste man därför kunna förstå något mycket abstrakt. Det är här som talmystiken kommer in i bilden.

Från Pythagoras till pseudovetenskap

I forna tiders samhällen var det vanligt att man lade särskild innebörd i olika tal. Pythagoras, en grekisk filosof och matematiker som levde under 500-talet f.v.t., menade att all verklighet kunde beskrivas med talförhållanden. Han och hans lärjungar resonerade i termerna att hela universum uppvisar ordning och proportionalitet. Varför skulle då inte matematiska samband kunna ligga i själva materiens natur?

Alltsedan Pythagoras dagar har numeriska tolkningar använts såväl till förutsägelser och  drömtydningar som till hjälp för minnet. Detta har tillämpats av greker, muslimer och medlemmar av kristenheten. Judiska kabbalister använde ett numerologiskt system som kallas gematri och gav var och en av de 22 bokstäverna i det hebreiska alfabetet ett numeriskt värde, och därigenom menade de att de fick fram dolda budskap i de hebreiska skrifterna.

Dagens numerologi fungerar på liknande sätt. Den utgår ofta från ditt namn och ditt födelsedatum. Varje bokstav i ditt namn får ett numeriskt värde. Genom att summera dem – tillsammans med siffrorna i ditt födelsedatum – får en numerolog fram din ”mönsterlinje” och din ”jordlinje”. Sedan lägger numerologen en viss innebörd i de här talen, vilket enligt honom ger en heltäckande beskrivning av dig – din personlighet, dina undermedvetna begär och ditt öde.

Kanske beror numerologins verkliga tjuskraft på att dess analyser ibland verkar stämma. ”Många har börjat tro på numerologi när de har sett hur väl siffertolkningarna har stämt med personligheten hos dem som har blivit analyserade”, skriver Edward Albertson i sin bok Prophecy for the Millions. Men numerologi har också betecknats som en pseudovetenskap. Varför det? Finns det anledning till skepsis?

[Ruta/Bilder på sidan 5]

FINNS DET DOLDA BUDSKAP I BIBELN?

I sin bok Bibelkoden hävdar journalisten Michael Drosnin att han har hittat dolda budskap, när han har analyserat texten i de hebreiska skrifterna med hjälp av ett datorprogram. Enligt Drosnin avslöjade bibelkoden orden ”dråpare som ska döda” tillsammans med namnet ”Yitzhak Rabin” – och detta upptäcktes ett år innan den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin blev mördad.

Som väntat skapade Bibelkoden en hel del debatt. Matematikern och fysikern Dave Thomas visade hur en datoranalys av vilken som helst text skulle ge till synes kryptiska budskap. När han analyserade Drosnins egen text, hittade han orden ”kod”, ”dum” och ”bluff”. ”Man kan hitta dolda budskap överallt, förutsatt att man har lust att investera tid och kraft i att skörda på sannolikhetens vidsträckta fält”, säger Thomas.

Datorns förmåga till obegränsat antal beräkningar gör att den troligtvis hittar bokstavskombinationer som kan användas till något slag av förutsägelse. Men detta är snarare ett verk av slumpen än ett bevis för att Bibeln innehåller dolda budskap. *

[Fotnot]

[Bild på sidan 4]

Pythagoras lärde att allting har numeriska samband

[Bildkälla]

Genom vänligt tillmötesgående från National Library of Medicine