ÅR 1621 fann en italiensk upptäckare en okänd skriftform i ruinerna av den forntida persiska staden Persepolis. Under 1800-talet grävde arkeologer fram mängder av liknande inskrifter på lertavlor och palatsväggar i Irak. Texterna är skrivna på de mesopotamiska språk som talades av härskare som Sargon II, Hammurabi och Nebukadnessar II. Skriften består av kilformade streck och har blivit känd som kilskrift.

Forskarna som försökte tyda kilskriften insåg att den utgjorde en dörr till de stora civilisationerna i det forntida Mesopotamien. De såg därför behovet av en uttömmande ordbok över det akkadiska språket, där de nära besläktade dialekterna assyriska och babyloniska ingår.

Detta enorma projekt sjösattes av Orientaliska institutionen vid Chicagouniversitetet år 1921, och det fullbordades 2011 – 90 år senare. Resultatet blev Assyrian Dictionary, ett enormt verk i 26 delar och på mer än 9 700 sidor. Det behandlar språk och dialekter som talades i Iran, Irak, Syrien och Turkiet från ca 2500 f.Kr. till 100 e.Kr.

 Men varför är ordboken så omfattande? Varför tog den så lång tid att sammanställa? Och vem kan tänkas ha nytta av den?

”Ordboken är inte bara en lång lista med ord”, förklarar Gil Stein, chef för Orientaliska institutionen. ”Den redogör detaljerat för varje ords historia och användningsområden och är i grund och botten en unik kulturell encyklopedi över Mesopotamiens historia, samhällsordning, litteratur, lag och religion. Den är ett ovärderligt redskap för forskare som vill studera de skrivna vittnesbörden från den mesopotamiska civilisationen.”

Redaktörerna insåg tidigt att ”man måste samla in alla förekomster av ett ord för att kunna göra det rättvisa, och orden måste redovisas tillsammans med så mycket kringliggande text att man kan fastställa deras innebörd i ett visst sammanhang eller bruk.” Ordboken består därför av utdrag från kilskriftstexter där de definierade orden förekommer samt översättningar av dessa texter.

Under de senaste 200 åren har man hittat bokstavligt talat miljontals kilskriftstexter som behandlar vitt skilda ämnen. Akkadiska, eller assyrisk-babyloniska, var det internationella språket i det forntida Mellanöstern och användes vid diplomatiska förbindelser. Men det var också så att folket i området skrev litteratur, drev handel, studerade ämnen som matematik, astronomi och magi, stiftade lagar, utvecklade yrken och tillbad sina gudar. Deras texter om allt detta och mycket annat är därför en veritabel guldgruva.

Ur texterna framträder bilden av en civilisation som inte känns alltför främmande för dagens läsare. ”Mycket är helt klart igenkännbart – människor som uttrycker rädsla och vrede, kärlek och längtan efter kärlek”, säger Matthew Stolper, som är professor i assyriologi vid Chicagouniversitetet och som har arbetat med projektet i omgångar under 30 år. ”Det finns inskrifter av kungar som talar om hur storartade de var”, säger han, ”och inskrifter av andra som berättar att de inte alls var så storartade.” Texter från Nuzi, som ligger i dagens Irak, beskriver 3 500 år gamla juridiska tvister kring exempelvis en änkas arv, ett bevattnat fält och en lånad åsna.

Assyriologer från hela världen har bidragit till projektet, och personalen på institutionen har arbetat i årtionden med att skapa ett kartotek på nästan två miljoner kort med ord och deras användning. Det första bandet trycktes 1956. Sedan dess har ytterligare 25 delar kommit ut allteftersom de färdigställts. Hela verket kan köpas för omkring 2 000 dollar, men det finns också tillgängligt helt gratis på internet.

Det krävdes hela 90 år för att färdigställa ordboken. Ändå inser de som arbetat med detta gigantiska projekt att verket har begränsningar. I en artikel från BBC News sägs det: ”Fortfarande vet man inte vad alla ord betyder, och eftersom man hela tiden gör nya upptäckter, är det ... ett ständigt pågående arbete.”