EN FULLVUXEN knölval är större och tyngre än en stor stadsbuss. Men trots det är det här kolossala däggdjuret förvånansvärt smidigt när det dyker och gör tvära vändningar. Hur kommer det sig? Till viss del beror det på bröstfenornas knölar.

Intressanta fakta: De flesta valar och delfiner har fenor med släta kanter. Men med knölvalen är det annorlunda. Den har stora knölar (så kallade tuberkler) på fenornas framkant. När den simmar strömmar vattnet över knölarna, och det bildas en massa virvlar. Den här ”tuberkeleffekten” ger valen mer lyftkraft, vilket bland annat gör att den kan vrida bröstfenorna i höga vinklar utan att riskera att överstegra. I höga vinklar minskar knölarna också vattenmotståndet – en mycket viktig funktion på knölvalens långa bröstfena, som utgör en tredjedel av kroppens totala längd.

Forskarna försöker dra nytta av den här kunskapen för att utveckla effektivare båtroder, vattenturbiner, vindkraftverk och rotorblad till helikoptrar.

Vad tror du? Har knölvalens bröstfenor kommit till genom en evolution, eller har de en Konstruktör?