NÄR Harriet dog 2006 var hon ungefär 175 år. Vi pratar naturligtvis inte om en människa, utan om en galapagossköldpadda som bodde på en djurpark i Australien. Jämfört med oss fick Harriet ett väldigt långt liv. Men jämfört med andra levande varelser var det inte så märkvärdigt. Vi ska se på några exempel.

• Flodpärlmusslan kan leva i 200 år, uppger finska forskare.

• Islandsmusslan blir ofta över 100 år och kan till och med passera 400-årsstrecket.

• Olika träd, som mammutträdet och vissa cypresser, tallar och granar, lever i tusentals år.

Men vi människor, som brukar kallas den jordiska skapelsens krona, anses leva länge om vi blir 80 eller 90 år – trots alla ansträngningar vi gör för att förlänga livet.

Vad tror du? Är 80 år allt vi kan hoppas på? Eller finns det någon möjlighet att leva mycket längre? Många hoppas att vetenskapen och forskningen ska knäcka gåtan.

Vetenskapen har gjort mycket för att förbättra vår hälsa. ”Färre [amerikaner] dör av infektionssjukdomar och i barnsäng”, sägs det i tidskriften Scientific American. ”Spädbarnsdödligheten har sjunkit med 75 procent sedan 1960.” Men försöken att förlänga människans maximala livslängd har haft begränsad framgång. ”Till och med efter årtionden av forskning är åldrandet till stor del en gåta”, sägs det i ett annat nummer av samma tidskrift. Det sägs vidare: ”Om åldrandet främst är en genetisk process, borde det teoretiskt sett gå att förhindra.”

En del av forskningen kring de bakomliggande orsakerna till åldrandet, även åldersrelaterade sjukdomar, sker nu på ett relativt nytt område inom genetiken som kallas epigenetik. Vad är det?

Levande celler innehåller genetisk information som behövs för att nya celler ska produceras. Mycket av den informationen finns i genomet, ett begrepp som syftar på allt DNA i en cell. Men på senare tid har forskare uppmärksammat en annan uppsättning mekanismer i cellen – epigenomet, ett ord som kan översättas ”över genomet”. Epigenetik är studiet av denna förunderliga uppsättning kemiska mekanismer.

De molekyler som utgör epigenomet ser inte alls ut som DNA. Medan DNA är en dubbelspiral och liknar en vriden repstege, är epigenomet snarare ett system av kemiska markörer som sitter på DNA:t. Vad har det för uppgift? Precis som en dirigent leder en orkester, styr epigenomet hur den genetiska informationen i DNA ska uttryckas. De molekylära markörerna slår på eller stänger av gener beroende på cellens behov och miljömässiga faktorer, som kost, stress och gifter. På senare tid har upptäckter kring epigenomet inneburit en revolution inom biologin, eftersom man kunnat fastställa ett samband mellan epigenomet och vissa sjukdomar, till och med åldrandet.

”[Epigenetiska faktorer] är involverade i sådana sjukdomar som schizofreni och ledgångsreumatism, cancer och kronisk värk”, säger genetikern Nessa Carey. Och de spelar ”definitivt en roll i åldrandet”. Därför kan epigenetikforskningen möjligen leda fram till effektiva metoder för att förbättra hälsan och bekämpa sjukdomar – till exempel cancer – och på så sätt förlänga livet. Men för närvarande har man inga större genombrott inom synhåll. ”Det är fortfarande det gamla vanliga sättet [att bekämpa åldrandet] som gäller”, säger Carey. ”Massor av grönsaker” och ”rejält med motion”.

Men varför gör vi människor nästan vad som helst för att förlänga livet? Varför vill vi fortsätta att leva i all oändlighet? I den brittiska tidningen The Times ställdes frågan: ”Varifrån kommer människans gemensamma besatthet av att lura döden – genom odödlighet, en uppståndelse, ett liv efter detta eller reinkarnation?” Som vi ska se kastar svaret även ljus på frågan om varför vi åldras.

Människor har brottats med den frågan i tusentals år. Finns det en logisk förklaring till att vi vill leva för evigt och till att vår kropp har förutsättningarna för att  göra det? Miljoner människor skulle svara ja på det. Varför det? Därför att de har fått en bra förklaring när de undersökt Bibeln.

Även om människor och djur har vissa drag gemensamt, visar Bibeln klart och tydligt att de i grunden är olika. I Första Moseboken 1:27 läser vi till exempel att Gud skapade människan till sin avbild. På vilket sätt? Han gav oss möjligheten att visa kärlek, rättvisa och vishet. Och eftersom Gud lever för evigt gav han också oss önskan att leva för evigt. Han har ”lagt evigheten i människornas hjärtan och sinnen”, står det i Predikaren 3:11. (The Amplified Bible)

Hjärnans förmåga ger fysiska bevis för att vi har skapats för att leva mycket längre än vi gör nu. Det gäller särskilt inlärningskapaciteten. I en uppslagsbok om hjärnan sägs det att långtidsminnet är ”i stort sett obegränsat”. Varför har vi en sådan kapacitet om den inte är tänkt att användas? Ja, på grundläggande sätt återspeglar vi Guds avsikt med människan. Så varför blir vi gamla, sjuka och dör?

Den första mannen och kvinnan hade fullkomliga kroppar och en fri vilja. Tråkigt nog missbrukade de sin fria vilja genom  att göra uppror mot sin Skapare. * (1 Moseboken 2:16, 17; 3:6–11) Resultatet av denna synd blev att de kände sig djupt skyldiga och skamsna. Det startade också en fysisk process i deras kroppar, så att de långsamt men oundvikligen började brytas ner mot döden. ”Den udd som förorsakar död är synden”, står det i 1 Korinthierna 15:56.

I linje med de fysiska ärftlighetslagarna fick sedan alla Adams och Evas avkomlingar ärva ofullkomligheten och tendensen att synda, eller göra det som är fel. I Romarna 5:12 sägs det: ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden ... spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat.”

Vad kan vi dra för slutsats av det vi gått igenom hittills? Att nyckeln till evigt liv inte finns i ett laboratorium. Det är bara Gud som kan upphäva den skada som synden har orsakat. Men kommer han att göra det? Bibelns svar är återigen ja.

Gud har redan gjort något viktigt för att avlägsna synden och döden. Han sände Jesus Kristus till jorden för att ge sitt liv för oss. Jesus föddes fullkomlig och ”begick ingen synd”. (1 Petrus 2:22) Därför hade han möjligheten att leva för evigt som en fullkomlig människa. Vad gjorde han med sitt fullkomliga liv? Han gav det villigt som betalning för våra synder. Ja, Jesus gav sitt liv som ”en lösen i utbyte mot många”. (Matteus 20:28) Snart kommer den lösen att användas fullt ut till nytta för oss. Vad kan det betyda för dig? Vi ska se på några bibelverser.

• ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” (Johannes 3:16)

• ”Han skall uppsluka döden för alltid, och den suveräne Herren Jehova skall torka tårarna från alla ansikten.” (Jesaja 25:8)

• ”Som den siste fienden skall döden göras till intet.” (1 Korinthierna 15:26)

• ”Guds tält är bland människorna ... Och han skall torka varje tår från deras ögon, och döden skall inte finnas mer.” (Uppenbarelseboken 21:3, 4)

Hur länge kan vi leva? Bibelns svar är tydligt: Människor kan få leva för evigt. Det kommer att bli möjligt när Gud har renat jorden från all ondska. (Psalm 37:28, 29) Jesus tänkte på det dyrbara hoppet när han sa till den man som hängde bredvid honom: ”Du skall vara med mig i paradiset.” (Lukas 23:43)

Ja, människans önskan att få leva för evigt är både rimlig och naturlig. Gud har skapat oss sådana. Dessutom kommer han att uppfylla vår önskan. (Psalm 145:16) Men vi måste också göra vår del. Vi behöver till exempel bygga upp vår tro på Gud. ”Utan tro är det omöjligt att behaga honom [Gud], ty den som närmar sig Gud måste tro att han är till och att han belönar dem som uppriktigt söker honom”, står det i Hebréerna 11:6. Det är inte fråga om godtrogenhet, utan om en rationell övertygelse grundad på fakta i Bibeln. (Hebréerna 11:1) Om du skulle vilja få en sådan tro, tala då med Jehovas vittnen där du bor, eller besök vår hemsida www.ps8318.com.