Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Viktiga detaljer från Hesekiels bok – II

Viktiga detaljer från Hesekiels bok – II

Jehovas ord är levande

Viktiga detaljer från Hesekiels bok – II

DET är december år 609 f.v.t. Den babyloniske kungen har inlett den slutliga belägringen av Jerusalem. Hittills har Hesekiels budskap till de landsflyktiga i Babylon haft ett enda tema: Jerusalems fall och ödeläggelsen av den älskade staden. Men nu ändras temat för Hesekiels profetior. Han framför ett domsbudskap mot de hedniska nationer som skulle komma att glädja sig över Guds folks olycka. När Jerusalem faller 18 månader senare, får Hesekiels budskap återigen ett nytt tema: den härliga återställelsen av den sanna tillbedjan.

Hesekiel 25:1–48:35 innehåller profetior angående Israels grannländer och Guds folks befrielse. * Med undantag av Hesekiel 29:17–20 följer skildringen både kronologisk ordning och ämnesordning. Men dessa fyra verser passar in ämnesmässigt. Som en del av de inspirerade Skrifterna har Hesekiels bok ett budskap som ”är levande och utvecklar kraft”. (Hebréerna 4:12)

LANDET SKALL BLI ”SOM EDENS TRÄDGÅRD”

(Hesekiel 25:1–39:29)

Jehova förutser hur Ammon, Moab, Edom, Filisteen, Tyros och Sidon kommer att reagera på Jerusalems fall, och han låter därför Hesekiel profetera mot dessa nationer. Egypten skall skövlas. ”Farao, Egyptens kung”, och ”hans larmande hop” liknas vid en ceder som skall huggas ner av ”Babylons kungs svärd”. (Hesekiel 31:2, 3, 12; 32:11, 12)

Omkring sex månader efter Jerusalems ödeläggelse år 607 f.v.t. kommer en flykting och rapporterar för Hesekiel: ”Staden har fallit!” Profeten är ”inte längre stum”. (Hesekiel 33:21, 22) Han har profetior om återställelse att förkunna för de landsflyktiga. Jehova ”skall resa upp en enda herde över dem”, sin ”tjänare David”. (Hesekiel 34:23) Edom skall läggas öde, men landet bortom, Juda, skall bli ”som Edens trädgård”. (Hesekiel 36:35) Jehova lovar att skydda sitt återställda folk mot ”Gogs” angrepp. (Hesekiel 38:2)

Svar på bibliska frågor:

29:8–12 – När låg Egypten öde i 40 år? Efter Jerusalems ödeläggelse år 607 f.v.t. flydde Judas kvarvarande invånare till Egypten, trots profeten Jeremias varningar. (Jeremia 24:1, 8–10; 42:7–22) Detta visade sig inte ge något skydd mot babylonierna, eftersom Nebukadnessar drog upp mot Egypten och erövrade landet. De 40 år Egypten låg öde kan ha följt på detta nederlag. Profanhistorien ger inga belägg för att Egypten låg öde, men vi kan vara övertygade om att detta verkligen inträffade, eftersom Jehova uppfyller sina profetior. (Jesaja 55:11)

29:18 – Hur blev ”varje huvud ... skalligt och varje skuldra sönderskavd”? Belägringen av fastlandsstaden Tyros var så påfrestande och svår att Nebukadnessars soldater blev skalliga av hjälmarnas nötande, och deras skuldror skavdes sönder när de bar byggmaterial till belägringstornen och befästningsverken. (Hesekiel 26:7–12)

Lärdomar för oss:

29:19, 20. Tyrierna flydde till sin östad med det mesta av sina rikedomar, och kung Nebukadnessar fick därför inte mycket byte från Tyros. Trots att Nebukadnessar var en stolt och självcentrerad hednisk härskare ersatte Jehova honom för hans arbete genom att ge honom Egypten som ”lön åt hans militärstyrka”. Bör inte vi efterlikna den sanne Guden och betala skatt till myndigheterna för de tjänster de utför för oss? Hur myndighetspersonerna uppför sig eller hur skattemedlen används har ingen betydelse för om vi skall fullgöra den här skyldigheten eller inte. (Romarna 13:4–7)

33:7–9. Den nutida väktarklassen – den smorda kvarlevan – och dess följeslagare får inte tiga utan måste predika de goda nyheterna om Guds kungarike och varna människor för den kommande ”stora vedermödan”. (Matteus 24:21)

33:10–20. Om vi skall bli räddade måste vi vända oss bort från onda vägar och rätta oss efter Guds krav. Det är Jehovas väg som är ”rätt”.

36:20, 21. Eftersom israeliterna inte levde upp till det de var kända för att vara, ”Jehovas folk”, vanhelgade de Guds namn bland nationerna. Vi får aldrig bli Jehovas tillbedjare bara till namnet.

36:25, 37, 38. Det andliga paradis som vi i dag lever i är fyllt av ”en hjord av heliga personer”. Vi bör därför sträva efter att bevara det rent.

38:1–23. Det är verkligen lugnande att veta att Jehova kommer till sitt folks undsättning under angreppet från Gog i landet Magog. Gog är det namn som gavs åt ”den här världens härskare”, Satan, Djävulen, sedan han blivit utdriven ur himlen. Landet Magog avser det område i jordens närhet som Satan och hans demoner är begränsade till. (Johannes 12:31; Uppenbarelseboken 12:7–12)

”INRIKTA DITT HJÄRTA PÅ ALLT SOM JAG VISAR DIG”

(Hesekiel 40:1–48:35)

Det är det 14:e året efter staden Jerusalems fall. (Hesekiel 40:1) Det återstår 56 år av landsflykten. (Jeremia 29:10) Hesekiel är nu närmare 50 år. I en syn förs han till Israels land. Han får höra: ”Människoson, se med dina ögon, och hör med dina öron, och inrikta ditt hjärta på allt som jag visar dig.” (Hesekiel 40:2–4) Det måste vara spännande för Hesekiel att få en syn av ett nytt tempel.

I det härliga tempel som Hesekiel ser finns det 6 portar, 30 matsalar, det heliga, det allra heligaste, ett altare av trä och ett brännoffersaltare. Från templet kommer det ut vatten som blir till en ström. (Hesekiel 47:1) Hesekiel får också en syn av stammarnas tilldelade landområden. Varje andel sträcker sig tvärs över landet från öster till väster. Mellan Judas och Benjamins andelar finns ett förvaltningsområde. ”Jehovas helgedom” och ”staden” som heter ”Jehova-Shamma” ligger i det här området. (Hesekiel 48:9, 10, 15, 35, fotnoten)

Svar på bibliska frågor:

40:3–47:12 – Vad representerar templet i synen? Det byggdes i själva verket aldrig något tempel med de väldiga dimensioner som Hesekiel fick se i synen. Templet är en bild av Guds andliga tempel, hans tempelliknande anordning för ren tillbedjan i vår tid. (Hesekiel 40:2; Mika 4:1; Hebréerna 8:2; 9:23, 24) Tempelsynen får sin uppfyllelse under de ”sista dagarna”, när prästerskapet renas. (2 Timoteus 3:1; Hesekiel 44:10–16; Malaki 3:1–3) Men den får sin slutliga uppfyllelse i paradiset. Templet i synen gav emellertid de landsflyktiga judarna ett löfte om att den rena tillbedjan skulle återställas och att varje judisk familj skulle få en arvedel i landet.

40:3–43:17 – Vad betyder det att templet mäts? Att templet mäts är en garanti för att Jehovas avsikt när det gäller den rena tillbedjan kommer att förverkligas.

43:2–4, 7, 9 – Vad var liken av ... [deras] kungar” som måste skaffas bort från templet? Liken avsåg uppenbarligen avgudar. Jerusalems härskare och invånare hade förorenat Guds tempel med avgudar – i själva verket gjort dem till sina kungar.

43:13–20 – Vad är altaret i Hesekiels syn en bild av? Det symboliska altaret betecknar Guds vilja i samband med Jesu Kristi lösenoffer. Tack vare den här anordningen kan de smorda förklaras rättfärdiga och den ”stora skaran” ha en ren ställning inför Gud. (Uppenbarelseboken 7:9–14; Romarna 5:1, 2) Det är kanske därför som det ”gjutna hav” som fanns i Salomos tempel – ett mycket stort vattenkar som prästerna använde i samband med att de tvättade sig – saknas i templet i synen. (1 Kungaboken 7:23–26)

44:10–16 – Vilka är prästklassen en bild av? Prästklassen förebildar de smorda kristna i vår tid som grupp betraktade. År 1918 genomgick de en luttring när Jehova satt ”som en som smälter och renar” i sitt andliga tempel. (Malaki 3:1–5) De som var rena eller som ångrade sig fick fortsätta sin privilegierade tjänst. Därefter måste de anstränga sig för att bevara sig ”obesmittade av världen” och blev på så sätt goda föredömen för den ”stora skaran”, som förebildades av de icke-prästerliga stammarna. (Jakob 1:27; Uppenbarelseboken 7:9, 10)

45:1; 47:13–48:29 – Vad är ”landet” och andelarna en bild av? Landet är en bild av Guds folks verksamhetsområde. Oavsett var Jehovas tillbedjare befinner sig är de i det återställda landet så länge de understöder den sanna tillbedjan. Att landet delas upp får sin slutliga uppfyllelse i den nya världen, då alla trogna kommer att få ett landområde som arvedel. (Jesaja 65:17, 21)

45:7, 16 – Vad förebildas av folkets bidrag till prästerskapet och hövdingen? I det andliga templet avser detta i första hand andligt stöd – att man erbjuder sin hjälp och visar en samarbetsvillig anda.

47:1–5 – Vad är vattnet i floden i Hesekiels syn en bild av? Vattnet är en bild av det Jehova gör i andligt avseende för att ge människor liv. Detta inbegriper Kristi Jesu lösenoffer och kunskapen om Gud genom Bibeln. (Jeremia 2:13; Johannes 4:7–26; Efesierna 5:25–27) Floden blir allt djupare för att kunna tillgodose de nya som i stort antal börjar utöva den sanna tillbedjan. (Jesaja 60:22) Under tusenårsriket kommer vattnet i floden att vara som mest livgivande, och vattnet kommer att omfatta ytterligare kunskap genom de ”skriftrullar” som då skall öppnas. (Uppenbarelseboken 20:12; 22:1, 2)

47:12 – Vad är de fruktbärande träden en bild av? De symboliska träden är en bild av allt det Gud gör i andligt avseende för att återställa människorna till fullkomlighet.

48:15–19, 30–35, fotnoten – Vad är staden i Hesekiels syn en bild av? ”Jehova-Shamma” ligger i det ”icke heliga” området, vilket visar att staden representerar något jordiskt. Den tycks vara en bild av den jordiska administration som tjänar till nytta för dem som kommer att utgöra den rättfärdiga ”nya jorden”. (2 Petrus 3:13) Att staden har portar på alla sidor är en bild av öppenhet. Tillsyningsmännen bland Guds folk måste vara tillgängliga.

Lärdomar för oss:

40:14, 16, 22, 26. Att palmträd var utskurna på väggarna i templets ingångar visar att bara de som är moraliskt rättrådiga får träda in i templet. (Psalm 92:12) Detta lär oss att vår tillbedjan är godkänd av Jehova bara om vi är rättrådiga.

44:23. Vi kan verkligen vara tacksamma för den tjänst som den nutida prästklassen utför. Den ”trogne och omdömesgille slaven” tar ledningen i att ge oss tidsenlig andlig föda som hjälper oss att skilja mellan det som är orent och det som är rent i Jehovas ögon. (Matteus 24:45)

47:9, 11. Kunskap – en viktig del av det symboliska vattnet – har åstadkommit ett underbart botande i vår tid. Var den kunskapen än inhämtas leder den till andligt liv för människor. (Johannes 17:3) De som däremot inte tar emot det livgivande vattnet skall överlämnas ”åt saltet”, dvs. tillintetgöras för evigt. Det är verkligen viktigt att vi gör vårt yttersta för att ”rätt handskas med sanningens ord”. (2 Timoteus 2:15)

”Jag skall helga mitt stora namn”

Sedan den siste kungen i Davids släktlinje avlägsnats lät den sanne Guden en lång tid gå innan den ”som har den lagliga rätten” till kungadömet kom. Men Gud glömde inte sitt förbund med David. (Hesekiel 21:27; 2 Samuelsboken 7:11–16) I Hesekiels profetia talas det om ”min tjänare David”, som skulle bli ”herde” och ”kung”. (Hesekiel 34:23, 24; 37:22, 24, 25) Detta är ingen annan än Jesus Kristus i sin ställning som kung i Guds rike. (Uppenbarelseboken 11:15) Jehova skall ”helga ... [sitt] stora namn” genom det messianska kungariket. (Hesekiel 36:23)

Mycket snart kommer alla som vanhelgar Guds heliga namn att tillintetgöras. Men de som helgar detta namn i sitt liv genom att tillbe Jehova på det sätt som han godkänner kommer att få evigt liv. Må vi därför dra full nytta av det livets vatten som flödar rikligt i vår tid och låta vårt liv kretsa kring den sanna tillbedjan.

[Fotnot]

^ § 2 En genomgång av Hesekiel 1:1–24:27 finns i artikeln ”Viktiga detaljer från Hesekiels bok – I” i Vakttornet för 1 juli 2007.

[Bild på sidan 9]

Templet i Hesekiels syn

[Bild på sidan 10]

Vad är floden med livets vatten en bild av?

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.