Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Kristi kärlek får oss att visa kärlek

Kristi kärlek får oss att visa kärlek

Kristi kärlek får oss att visa kärlek

”Alldeles som han [Jesus] hade älskat sina egna som var i världen, älskade han dem nu intill slutet.” (JOH. 13:1)

1, 2. a) Varför är den kärlek Jesus visade så enastående? b) Vilka sidor hos kärleken ska vi behandla i den här artikeln?

JESUS gav ett fullkomligt exempel när det gäller att visa kärlek. Allt hos honom – hans tal och hans uppförande, hans undervisning och hans offerdöd – visade att han hade kärlek. Ända till slutet av sitt liv på jorden var Jesus kärleksfull mot dem han kom i kontakt med, framför allt sina lärjungar.

2 Genom sin enastående kärlek angav Jesus en hög norm som hans efterföljare bör leva efter. Den motiverar oss också att visa liknande kärlek till våra andliga bröder och systrar och till alla andra. I den här artikeln ska vi behandla vad församlingsäldste kan lära sig av Jesus när det gäller att visa kärlek till dem som har begått synder, även allvarliga synder. Vi ska också se hur Jesu kärlek motiverar de kristna att hjälpa varandra och även andra i ekonomiskt svåra tider och vid katastrofer och sjukdom.

3. Hur såg Jesus på Petrus, trots hans allvarliga felsteg?

3 Kvällen före Jesu död förnekade hans egen apostel Petrus honom tre gånger. (Mark. 14:66–72) Men när Petrus hade ”vänt tillbaka”, som Jesus hade sagt att han skulle göra, förlät Jesus honom. Han anförtrodde Petrus stort ansvar. (Luk. 22:32; Apg. 2:14; 8:14–17; 10:44, 45) Vad lär vi oss av Jesu inställning till dem som har begått allvarliga felsteg?

Vi måste ha Kristi inställning till syndare

4. I vilken situation är det särskilt viktigt att de äldste har samma sinnesinställning som Kristus?

4 En av de många situationer som kräver att vi har samma sinnesinställning som Kristus och som kan vara särskilt hjärtslitande är när någon i familjen eller i församlingen har begått en allvarlig synd. Världens omoraliska anda kräver sorgligt nog en allt större tribut allteftersom de sista dagarna för Satans ordning närmar sig sitt slut. Likgiltigheten för moraliska värderingar kan lätt smitta av sig på både unga och gamla och försvaga deras beslutsamhet att vandra på den smala vägen. Under det första århundradet måste somliga uteslutas ur den kristna församlingen, och andra behövde tillrättavisas. Det är likadant i vår tid. (1 Kor. 5:11–13; 1 Tim. 5:20) Men när de äldste som behandlar sådana fall visar samma kärlek som Kristus visade, kan det göra djupt intryck på den som syndat.

5. Hur kan de äldste efterlikna Kristus när de har med någon som syndat att göra?

5 De äldste måste vid alla tider och tillfällen upprätthålla Jehovas rättfärdiga normer, alldeles som Jesus gjorde. När de gör det återspeglar de Jehovas mildhet, omtanke och kärlek. När någon verkligen ångrar sig, har ”ett förkrossat hjärta” och ”en bedrövad ande” på grund av sitt felsteg, är det förmodligen inte svårt för de äldste att ”föra en sådan till rätta igen i en ande av mildhet”. (Ps. 34:18; Gal. 6:1) Men hur bör de behandla någon som är trotsig och bara visar lite ånger eller ingen alls?

6. Vad måste de äldste undvika när de har med någon som begått en synd att göra, och varför det?

6 När den som syndat inte tar emot bibliska råd eller försöker skylla ifrån sig, kan de äldste och andra bli upprörda. Eftersom de känner till den skada som syndaren redan har orsakat, kan de känna sig frestade att ge uttryck åt sina egna känslor för den här personens handlingar och inställning. Men att bli vred är bara till skada, och det återspeglar inte ”Kristi sinne”. (1 Kor. 2:16; läs Jakob 1:19, 20.) Jesus var inte otydlig när han varnade somliga på sin tid, men han sade aldrig något som var hatiskt eller avsett att skada någon. (1 Petr. 2:23) Han visade i stället att syndare kunde få Jehovas ynnest på nytt om de ändrade sinne. Ja, ett av de viktigaste skälen till att Jesus kom till världen var att han skulle ”rädda syndare”. (1 Tim. 1:15)

7, 8. Vad bör vägleda de äldste när de behandlar kommittéärenden?

7 Hur bör Jesu exempel i det här avseendet påverka vår inställning till dem som måste tillrättavisas av församlingen? Glöm inte att Bibelns anvisningar som gäller fall av allvarlig synd skyddar hjorden och kan få den som syndat och fått en tillrättavisning att ångra sig. (2 Kor. 2:6–8) Det är sorgligt att somliga inte ångrar sig och måste uteslutas, men det är samtidigt glädjande att veta att många längre fram kommer tillbaka till Jehova och hans församling. När de äldste har samma inställning som Kristus blir det lättare för dem som syndat att ångra sig och slutligen komma tillbaka. Även om de kanske inte kommer ihåg alla bibliska råd som de äldste gav dem, kommer de säkert att minnas att de äldste respekterade deras värdighet och behandlade dem kärleksfullt.

8 De äldste måste därför visa ”andens frukt” också under prövande omständigheter, först och främst sådan kärlek som Kristus visade. (Gal. 5:22, 23) De får aldrig vara för snabba att utesluta någon. De bör visa att de önskar att de som syndat ska återvända till Jehova. Om den som syndat längre fram ändrar sinne, vilket många gör, kan han därför känna sig tacksam både mot Jehova och mot de ”gåvor i form av människor” som gjorde det lättare för honom att komma tillbaka till församlingen. (Ef. 4:8, 11, 12)

Visa Kristuslik kärlek i ändens tid

9. Ge ett exempel på att Jesus visade kärlek till sina lärjungar.

9 Lukas redogör för ett enastående exempel på hur Jesus visade kärlek. Jesus visste att romerska soldater med tiden skulle belägra den dömda staden Jerusalem och hindra invånarna från att lämna den. Han varnade kärleksfullt sina lärjungar: ”När ni ... får se Jerusalem vara omringat av lägrade härar, vet då att dess ödeläggelse har närmat sig.” Vad skulle de göra? Jesus gav tydliga och detaljerade anvisningar i förväg. ”Då bör de som är i Judeen fly till bergen, och de som är inne i staden bör dra ut, och de som är ute på landet bör inte gå in i staden; detta är nämligen dagar för rättskipning, när allt som står skrivet skall uppfyllas.” (Luk. 21:20–22) De som var lydiga följde dessa anvisningar när de romerska härarna som omringade staden år 66 hade dragit sig tillbaka.

10, 11. Hur kan vi bli hjälpta att förbereda oss för den ”stora vedermödan” genom att tänka på hur det var när de första kristna flydde från Jerusalem?

10 När de kristna flydde från Jerusalem behövde de visa kärlek till varandra, alldeles som Kristus hade visat att han älskade dem. De fick säkert dela med sig av det de hade till varandra. Men Jesu profetia gällde mycket mer än att den här forntida staden skulle ödeläggas. Han förutsade: ”Det [skall] vara en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma.” (Matt. 24:17, 18, 21) Före och under den ”stora vedermöda” som fortfarande ligger framför oss kan också vi drabbas av svårigheter och förlora våra materiella ägodelar. Om vi har samma sinnesinställning som Kristus kommer vi att kunna uthärda detta.

11 När den tiden är här behöver vi följa Jesu exempel och visa osjälvisk kärlek. Paulus gav det här rådet: ”Var och en av oss skall behaga sin nästa i det som är gott och till hans uppbyggelse. Inte heller Kristus behagade ju sig själv ... Må nu den Gud som ger uthållighet och tröst hjälpa er att bland er själva ha samma sinnesinställning som Kristus Jesus hade.” (Rom. 15:2, 3, 5)

12. Vilket slags kärlek behöver vi utveckla nu, och varför det?

12 Petrus, som själv fått uppleva att Jesus var kärleksfull, uppmanade på liknande sätt de kristna att utveckla ”broderlig tillgivenhet fri från hyckleri” och visa ”lydnad för sanningen”. De skulle ”älska varandra intensivt av hjärtat”. (1 Petr. 1:22) I våra dagar behöver vi mer än någonsin utveckla sådana egenskaper. Pressen på Guds folk ökar redan. Ingen bör sätta sin lit till någon del av den här gamla världen. Den senaste tidens oro i världens ekonomiska system visar tydligt hur oförståndigt det skulle vara. (Läs 1 Johannes 2:15–17.) Vi behöver i stället närma oss Jehova och varandra ännu mer allteftersom slutet för den här världsordningen kommer närmare. Vi bör stärka banden till vännerna i församlingen. Paulus gav följande råd: ”Ha i broderlig kärlek öm tillgivenhet för varandra. Ta ledningen i att bevisa varandra ära.” (Rom. 12:10) Petrus betonade också detta och skrev: ”Framför allt, ha intensiv kärlek till varandra, eftersom kärleken övertäcker en mängd synder.” (1 Petr. 4:8)

13–15. Hur har somliga bröder visat kristen kärlek efter en katastrof?

13 Jehovas vittnen är överallt kända för att visa verklig kärlek. Vi kan som exempel tänka på de vittnen som ställde upp när stormar och orkaner hade förstört stora områden i södra USA 2005. Motiverade av Jesu kärlek erbjöd sig mer än 20 000 att hjälpa till. Många lämnade bekväma hem och trygga jobb för att hjälpa sina drabbade bröder.

14 I ett område orsakade orkanen en stormflod som var nästan tio meter hög och drev havsvattnet åtta mil in i landet. När vattnet drog sig tillbaka var en tredjedel av de bostadshus och andra byggnader som hamnat i dess väg totalförstörda. Vittnen från flera länder som var kunniga på olika områden tog med sig verktyg och byggnadsmaterial och erbjöd sig villigt att hjälpa till med det som behövdes. Två köttsliga systrar som var änkor packade in sina tillhörigheter i en pickup och körde över 300 mil för att hjälpa till. En av dem har stannat kvar i området och fortsätter att bistå hjälpkommittén. Hon är dessutom reguljär pionjär.

15 Mer än 5 600 hus som ägs av vittnen och andra har återuppbyggts eller reparerats. Hur kände sig vittnena på platsen när de fick uppleva denna enastående kärlek? En syster som hade fått sitt hem förstört flyttade in i en liten husvagn med läckande tak och trasig spis. Bröderna byggde ett enkelt men trivsamt hus åt henne. När hon stod framför sitt nya, fina hem grät hon av tacksamhet mot Jehova och sina bröder. Många vittnen bodde kvar i sina tillfälliga bostäder i ett år eller mer efter det att deras hus hade återuppbyggts. Varför det? Därför att de ville att hjälparbetarna skulle bo i deras nya hem. Vilket fint exempel på att visa samma sinnesinställning som Kristus!

Hur vi kan visa att vi har Kristi inställning till de sjuka

16, 17. Hur kan vi återspegla Kristi inställning till dem som är sjuka?

16 Det är inte så många av oss som har varit med om en stor naturkatastrof. Men praktiskt taget alla påverkas av problem med hälsan, antingen det är vi själva eller någon i familjen som drabbas. Jesu inställning till dem som var sjuka är ett gott exempel för oss. Hans kärlek gjorde att han kände medlidande med dem. När människorna kom med sina sjuka till honom ”botade [han] alla som hade det svårt”. (Matt. 8:16; 14:14)

17 I våra dagar har de kristna inte mirakulös kraft att bota sjuka som Jesus hade, men de har samma medkännande inställning till dem som är sjuka. Hur visar de det? De äldste, till exempel, visar denna inställning genom att göra anordningar för att hjälpa de sjuka i församlingen och se till att dessa anordningar fungerar. På så sätt följer de i princip det som står i Matteus 25:39, 40. * (Läs.)

18. Hur visade två systrar att de älskade en annan syster, och vad blev följden?

18 Vi behöver naturligtvis inte vara äldste för att kunna göra gott mot andra. Tänk på hur det var för Charlene, som hade cancer. Hon var bara 44 år när hon fick veta att hon hade tio dagar kvar att leva. Två systrar i församlingen, Sharon och Nicolette, insåg hennes svåra situation och att det var ansträngande för hennes man att sköta om henne. De ställde därför upp på heltid för att hjälpa henne under hennes sista dagar i livet. De tio dagarna blev i själva verket sex veckor, men de båda systrarna visade sin kärlek ända till slutet. ”Det känns svårt när man vet att någon inte kommer att bli frisk igen”, säger Sharon. ”Men Jehova gav oss kraft. Den här erfarenheten drog oss närmare honom och varandra.” Charlenes man säger: ”Jag kommer aldrig att glömma de här kära systrarnas omtänksamma och praktiska stöd. Deras rena motiv och positiva inställning gjorde den här sista prövningen lättare för min trogna Charlene och gav mig den fysiska och känslomässiga lättnad som jag så innerligt väl behövde. Jag kommer alltid att vara tacksam för det de gjorde. Deras självuppoffring stärkte min tro på Jehova och min kärlek till hela brödraskaran.”

19, 20. a) Vilka fem sidor av Kristi sinnesinställning har vi undersökt? b) Vad är du besluten att göra?

19 I den här serien om tre artiklar har vi undersökt fem sidor av Jesu sinnesinställning och hur vi kan tänka och handla som han. Låt oss efterlikna Jesus, som var ”mild till sinnes och ödmjuk i hjärtat”. (Matt. 11:29) Vi vill också försöka behandla andra omtänksamt, även när deras ofullkomligheter och svagheter kommer i dagen. Vi vill modigt lyda alla Jehovas befallningar, även när vi drabbas av prövningar.

20 Slutligen vill vi visa kärlek till alla våra bröder ”intill slutet”, som Kristus själv gjorde. Sådan kärlek visar att vi är Jesu sanna efterföljare. (Joh. 13:1, 34, 35) Ja, ”må er broderliga kärlek hålla i sig”. (Hebr. 13:1) Håll dig inte tillbaka! Använd ditt liv till att lovprisa Jehova och hjälpa andra! Jehova kommer att välsigna dina uppriktiga ansträngningar.

[Fotnot]

^ § 17 Se artikeln ”Gör mer än säg: ’Håll er varma och mätta’” i Vakttornet för 15 oktober 1986.

Kan du förklara?

• Hur kan de äldste visa att de har Kristi sinnesinställning när de har med syndare att göra?

• Varför är det särskilt viktigt att vi nu i ändens tid visar samma kärlek som Kristus?

• Hur kan vi återspegla Kristi sinnesinställning till dem som är sjuka?

[Frågor]

[Bild på sidan 17]

De äldste vill att syndare ska återvända till Jehova.

[Bild på sidan 18]

Hur återspeglade de kristna som flydde från Jerusalem Kristi sinnesinställning?

[Bild på sidan 19]

Jehovas vittnen är kända för att visa kärlek.