DET här är ett välkänt talesätt i Östafrika, och det speglar utan tvekan inställningen hos många människor över hela världen. Är det så du känner när det gäller att låna av en vän eller från annat håll? Ibland kan det kanske verka som en bra idé att låna pengar, men är det verkligen det? Vilka faror och fallgropar finns det?

Ett annat swahiliskt talesätt slår huvudet på spiken. Det lyder: ”Lån förstör en vänskap.” Skulder kan helt klart äventyra en vänskap. Även med de bästa planer och intentioner kan utgången bli en annan än man tänkt sig. Till exempel kan långivaren bli irriterad om pengarna inte betalas tillbaka enligt överenskommelse. Situationen kan bli infekterad, och relationen mellan långivaren och låntagaren – och även mellan deras familjer – kan bli ansträngd. Eftersom lån kan leda till konflikter, är det bra om vi ser det som en sista utväg och inte som en enkel lösning på ekonomiska problem.

Lån kan också äventyra ditt förhållande till Gud. Hur då? Först och främst säger Bibeln att den som avsiktligt underlåter att betala tillbaka sina skulder är ondskefull. (Psalm 37:21) Den visar också att ”låntagaren blir långivarens slav”. (Ordspråksboken 22:7) Låntagaren måste inse att han har skyldigheter mot långivaren tills lånet är återbetalt. Det här framhålls i ett annat afrikanskt talesätt: ”Om du lånar en mans ben, måste du gå dit han för dig.” Tanken här är att djupt skuldsatta personer inte längre har friheten att göra vad de vill.

Det är tydligt att man måste anstränga sig för att betala tillbaka sina lån, annars kommer det troligen att uppstå problem. Växande skulder kan resultera i oro, sömnlösa nätter, övertidsarbete, familjegräl och till och med separationer, för att inte nämna eventuella rättsprocesser och fängelsestraff. Romarna 13:8 innehåller ett klokt råd: ”Var inte skyldiga någon någonting alls, utom när det gäller att älska varandra.”

Med tanke på allt det här är det bäst att vara försiktig med att låna pengar. Det är bra att fråga sig: Behöver jag verkligen låna? Är det för att klara mitt uppehälle och kunna ta hand om min familj? Eller har jag blivit lite girig och vill leva över mina tillgångar? I de flesta fall är det bättre att försöka klara sig på det man har än att binda upp sig och ta ett lån.

Självklart finns det undantag, till exempel om det uppstår en akutsituation och det inte verkar finnas någon annan lösning. Men även då är det viktigt att man visar att man vill göra rätt för sig. Hur då?

Utnyttja aldrig någon bara för att han verkar ha det bättre ställt. Vi får inte tycka att det gör honom skyldig att hjälpa oss. Det ger oss inte heller rätt att behandla en sådan person på ett oärligt sätt. Var inte avundsjuk på dem som verkar ha en bra ekonomi. (Ordspråksboken 28:22)

Var också noga med att snabbt betala tillbaka det du har lånat. Om inte långivaren har lagt upp en återbetalningsplan kan du göra det, och håll dig sedan till den. Ett skriftligt kontrakt är att rekommendera för att förhindra missförstånd från något håll. (Jeremia 32:9, 10) Betala om möjligt tillbaka lånet till honom personligen så att du samtidigt kan tacka honom. När man samvetsgrant betalar tillbaka sina lån bidrar det till goda relationer. Jesus sa i sin bergspredikan: ”Låt bara ert ord ja betyda ja, ert nej, nej.” (Matteus 5:37) Kom dessutom alltid ihåg den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matteus 7:12)

Bibeln visar hur man kan stå emot önskan att låna pengar. Den säger: ”Visst är den ett medel till stor vinning, denna gudhängivenhet jämte förmåga att klara sig med vad man har.” (1 Timoteus 6:6) Med andra ord är förnöjsamhet, att vara nöjd med det man har, det bästa sättet att undvika de dåliga följderna av att låna pengar. Det är visserligen inte lätt att vara förnöjsam när man lever i en värld där allt handlar om att skaffa sig nya saker. Det är där gudhängivenheten kommer in i bilden. På vilket sätt?

Tänk till exempel på ett kristet par i Asien. När de var yngre såg de upp till dem som hade ett eget hus. Så de bestämde sig för att själva köpa ett och använde besparingar och pengar som de hade lånat från banken och släktingar. Men ganska snart började det kännas tungt att klara av de månatliga avbetalningarna. De tog på sig mer jobb och arbetade långa dagar, vilket gjorde att de fick mindre tid för barnen. ”Stressen, pressen och sömnbristen kändes som en kvarnsten runt min hals som höll på att kväva mig”, berättar mannen.

Med tiden påminde de sig orden i 1 Timoteus 6:6 och kom fram till att det enda rätta var att sälja huset. Det tog dem två år att bli skuldfria. Vad lärde de sig av det de varit med om? De säger: ”Det är ett skydd att ha en andlig syn på materiella saker.”

Många känner till det swahiliska ordspråk som nämndes i inledningen, men det har ändå inte hindrat människor från att låna. Med tanke på de bibliska principer som den här artikeln har lyft fram vore det klokt att först tänka över om man verkligen behöver låna pengar.